Film via bredband

Tavla för skyltning vid inspelningFilm via bredband eller video on demand – det jag menar är att med hjälp av mitt bredband se på film, jag är ointresserad av tekniken (och namnet) så länge allt fugnerar. Igår testade jag SF-anytime för första gången. För ungefär fem år sedan testade jag något liknande, där film streamades till Windows Media Player. Jag minns inte vad det hette, men det var gratis och följde med som ett erbjudande i Internetworld. Det fungerade felfritt.

Hur fungerar SF-anytime och vad är mina intryck?

SF-anytime fungerar enbart på PC och med hjälp av Internet Explorer. Det går inte ens att se vilka filmer som går att hyra i Firefox. När jag startat Internet Explorer möts jag av en sida som behöver 15 sekunder på sig för att laddas, när det är över öppnas ridån (som på bio, och i samma hastighet om inte långsammare) samtidigt som SFs klassiska ljud spelas. Någonstans här var jag också tvungen att installera ett tillägg till IE. Väl inne i videobutiken finns det flera olika topplistor vilket är bra, de flesta filmer har också trailer. Med lite vana kanske det blir enkelt att välja film här, men nej, SF får underkänt då jag fortfarande behöver filmtips. För att uttrycka mig kort, hemsidan är ingen dröm, det är inte i närheten av de mer konkurrentutsatta e-butikerna i andra branscher.

Efter några minuters letande hittar jag en film, Exit Wounds, som ska kosta 19 kronor. Det är inte billigt, men det känns smidigt. När jag beställer får jag information om att det är en serviceavgift på 5 kronor om jag betalar med kort. Jag hatar avgifter för kortköp! Fy skäms SF! För alternativet… att betala med ett SF-anytime presentkort känns ju närliggande? Kan jag skicka kontanter? Nej… hmm. När jag sansat mitt sinne och beställt filmen, vilket gick smidigt, så fungerar det inte. Jag får en oförståelig felkod och uppmanas ringa kundtjänst. Klockan är typ elva på skärtorsdagskväll och det känns ju naturligtvis ganska kört. Men icke, SF-anytime har kundservice på helgdagar (och fredagar) som är öppen till 23:30. Där fick jag bra hjälp för hur jag skulle installera någon typ av DRM-kontroller.

När filmen startade hade jag svårt att få den i helskärm. Det fanns en liten “helskärms”-knapp på fönstret men det innebär bara att den fyllde ut det storleksstyrda Internet Explorer-fönstret. Efter lite googlande var svaret att dubbelklicka på filmen för helskärm. På själva filmupplevelsen har jag inget att anmärka. 39 kronor för relativt nya filmer är däremot alldeles för dyrt, abonnemanget för 99 kronor i månaden (vilket innehåller 25 filmer där minst hälften byts ut varje månad) är något mer prisvärt. I efterhand är det anmärkningsvärt att det står 24 kronor på mitt kontouttdrag, trots att SF-anytime visar en baner som säger “15% rabatt”.

SF-anytime är inte bra, men hur svårt kan det vara att bli bäst? Lite bättre leverans av erbjudandet (i form av bättre hemsida eller nedladdningsbart program likt Itunes) samt bättre prissättning så har SF-anytime potential att bli riktigt bra. Jag skulle även vilja ha möjlighet att köpa TV-avsnitt. Än så länge får jag fortsätta leta efter bättre alternativ, fram för allt billigare.

Levernatörer för hyrfilm på nätet

Jag har inte hittat många alternativ till SF-anytime. CDOn erbjuder hyrfilm och möjlighet att se tv-avsnitt, dock ser det väldigt likt ut SF-anytime. TV4 anytime är liknande SF-anytime. Film2Home, Cinema One, Head Web och HomeTV är andra alternativ. Headweb har en väldigt fin hemsida och erbjuder även möjligheten att köpa film för att ladda ner och t.ex. bränna ut på DVD. Även film2home erbjuder nedladdning av filmer. En uppstickare är Glimz som hyr ut kortfilmer!

Har du testat någon av dessa? Har du tips på ytterligare leverantörer? Dela med dig av dina åsikter genom att kommentera!

Se framåt och var positiv

En post tillägnad David.

Jag arbetar med ett kandidatarbete som ska presentera morgondagens löpandebandsmontering. Det finns de som tror att morgondagens löpandebandsmontering är utveckling av redan existerande produktionssystem. Just därför görs en beskrivning av japanska och svenska produktionssystem samt även av så kallad alternativ montering som tillämpades i Volvos Kalmarfabrik samt Volvos Uddevallafabrik. Japansk produktion är i mångt likt det som många kallar Lean / mager / resurssnål produktion (Det som kallas Lean produktion är kort sagt hur japanerna gjorde för 10-15 år sedan, även ifall mycket av det finns kvar i dagens produktionssystem). Ur de olika produktionssystemen ska sedan russinen plockas, och hur just russinen ska plockas är inte helt uppenbart. Det är lätt att komma in i negativa tankebanor såsom att det är svårt eller att uppgiften är omöjlig. Men just då är det extra viktigt att se framåt och vara positiv! Hade det var enkelt, skulle det knappast vara en uppgift för framtidens hetaste civilingenjörer.

Tips

Motsatsmetoden: Varje gång en negativ tanke slår dig, såsom att det är svårt, något är jobbigt, allt är åt helvete, tänk genast på något positivt.

Hjärntvättning/ “mantra” / affirmation:  Upprepa en positiv fras tio gånger för dig själv varje morgon, t.ex. “idag är en dag full av möjligheter, idag kommer vara en produktiv dag”.

Visualisera målet: Tänk dig att ha det du håller på med avslutat och föreställ dig hur allt kommer att kännas då.

Till sist, antingen tror man att livet är bra och då är det bra eller så tror man att livet är skit och då är det skit.

Har du några andra tips? Är dessa tips bullshit? Dela med dig av dina åsikter genom att lämna en kommentar!

Därför är svenskutbildade ingenjörer attraktiva

Trots att det i förra veckans Ny Teknik tydligt gick att se hur antalet anställda inom Ericsson globalt ökar drastiskt men minskar i Sverige är jag övertygad om att det finns hopp för svenskutbildade ingenjörer.

Denna artikel är en del i ett bloggsamarbete med Techonomics. De artiklar som skrivits presenteras och sammanfattas nedan i kronologisk ordning:

  1. Det hela börjar med Fredrik Häréns föreläsning på Kunskapens dag 2007, vilken visas och reflekteras om i artikeln : Om globalisering i ljuset av förnyelse, kunskap och kreativitet. (Väldigt sevärt föredrag)
  2. I artikeln Varför rekrytera svenskutbildade ingenjörer? lyfter jag Fredrik Häréns fråga från kunskapens dag om varför svenskutbildade ingenjörer ska rekryteras när det finns ingenjörer utbildade på Sri Lanka att hyra för 18 kronor timmen.
  3. David Gustafsson på Techonomics försöker svara på frågan i inlägget Rekrytera rätt civilingenjör. Svaret handlar till stor del om att västerlänningar producerar mer patent och att de historiskt sett har fler och bättre idéer.
  4. Jag tycker inte att Davids argumentation håller och kompletterar och ifrågasätter argumentationen i inlägget: Vet du varför ett multinationellt företag ska rekrytera dig? Det argument som jag framför allt lyfter fram i denna artikel till varför svenskutbildade ingenjörer är värda sin lön är att den kunskap nationella företag och f.d. utbildade har smittar av sig på utbildningen och de utbildade ingenjörerna vilket bidrar till “bättre” ingenjörer.
  5. David kompletterar sina argument för varför svenskutbildade ingenjörer är värda mer än srilankesiska och svarar till viss del på mina motargument i inlägget Framtiden ser ljus ut för svenska ingenjörer. David ifrågasätter framför allt hur de som är utbildade och lever på Sri Lanka enbart kostar 18 kronor i timmen. David tar också upp ämnet att Asien i många fall försöker kopiera västerländsk kultur – vilket de utbildade i västerländska skolor kan bäst.

För det första kan vi konstatera att  varken jag eller David tror att det Fredrik Härén säger är helt sant.

“som har samma datorer som du har, som har samma böcker, samma utbildning som du har, är bättre på engelska, är mycket mer motiverade än du är och jobbar för 18 kronor timmen” (Fredrik Härén, om studenter på Sri Lanka på kunskapens dag)

Det är svårt att räkna hem den investering som krävs för en bra utbildning med en lön på 18 kr i timmen. Samtidigt ska det dock poängteras att det inte alltid krävs de vassaste ingenjörerna för alla jobb – varför det finns utrymme även för de som gått en lite sämre utbildning. Utbildningen i Sverige är bättre än den på Sri Lanka genom de traditioner som finns i Sverige då utbildning på hög nivå har bedrivits under en lång tidsperiod (Chalmers grundades år 1829, KTH år 1827). Sveriges utbildningsväsen har under en lång tidsperiod stått sig väl, det visar på en förmåga att anpassa sig till nya spelregler – det är som om att svenska ingenjörsutbildningar har förmåga till förnyelse inbyggt.

Men… dessa argument är bara som lök på laxen gentemot detta. I Sverige finns runt nio miljoner invånare.  Av dessa är 96 000 yrkesverksamma medlemmar i fackförbundet Sveriges Ingenjörer. I Göteborgs-Posten (16/2, 2006) presenteras att det utbildas 400 000 civilingenjörer per år i Kina – vilket troligen ökat lavinartat under de senaste tre åren. Utgår vi ifrån att mönstret ser likadant ut i Asien är tillgången på ingenjörer stor. I Sverige är däremot utbudet litet. Utgår vi också ifrån att mångfald är bra inom multinationella företag (se t.ex. Miljöaktuellt – Mångfald bra för affärerna) ter det sig naturligt att svenskutbildade civilingenjörer ska vara dyrare! Det går också att ifrågasätta om den utvecklingen som skett i Kina är hållbar i längden, då den skett på kostnad av försämrad miljö.

Till syvende och sist handlar allt om kompetens. Var ett företag väljer att rekrytera civilingenjörer är ett strategiskt beslut – inte ett försök till kostnadsbesparing*, vilket även konstateras i Göteobrgs-Posten den 16/2 i krönikan Klarar Sverige utmaningarna?. Genom Sveriges långa tradition av utbildningar och förmåga till förnyelse kan svenskutbildade ingenjörer fortsatt ta bra betalt i multionationella företag. Men i detta sammanhang är det extra viktigt att komma ihåg att vi måste fortsätta utvecklingen, att inte göra distinktionen developed och developing countries!

* Genom den försvagade svenska kronan har svenska ingenjörer faktiskt erhållit en kostnadsfördel gentemot andra länder inom EU. Om detta går att läsa i Ny Teknik, Kronraset gynnar svenska ingenjörer.

Grammatik – om tempus

Ibland behöver jag kunna skilja på olika tempus. När detta behovet uppkommer är det väldigt pinsamt att inte kunna vad de olika formerna heter. De olika tempusen presenteras nedan, en gång och för alla.

  • Presens – tempus för nutid. Exempel: Karl går upp för gatan.
  • Preteritum (av många kallat imperfekt, dock “felaktigt”) – tempus för förfluten tid. Exempel: Karl gick upp för gatan.
  • Perfekt- tempus som bildas med har plus supinum*. Exempel: Karl har gått upp för gatan.
  • Pluskvamperfekt – tempus som bildas med hade plus supinum*. Exempel: Karl hade gått upp för gatan. Pluskvamperfekt används vanligen om man vill referera långt tillbaks i tiden, exempel: Karl hade gått upp för gatan innan han köpte nya skor. Isak spelade shack innan han hade gått och lagt sig.
  • Futurum – tempus för framtid. Futurum bildas framför allt med hjälp av kommer att plus infinitiv**, exempel: Karl kommer att gå upp för gatan.

Informationen är delvis hämtad ur Gösta Åbergs Handbok i Svenska.

*Supinum är en verbform, t.ex. gått, läst, hoppat, seglat, ropat, rest.

**Infinitiv är verbformen som står i lexikon, t.ex. gå, läsa, hoppa, segla, ropa, resa.

Vet du varför ett multinationellt företag ska rekrytera dig?

I mitt förra inlägg ställde jag frågan varför multionationella företag bör rekrytera svenska ingenjörer. En som tog frågan till sig är David Gustafsson, som vinklar ämnet mot att handla om att multionationella företag rekryterar rätt civilingenjörer om de rekryterar svenskutbildade. Davids argumentation bygger på att svenskar historiskt sett har bättre idéer och söker fler patent än ingenjörer från Sri Lanka.

Jag tycker Davids argumentation behöver kompletteras. För det finns många andra goda anledningar för multionationella företag att anställa svenskutbildade ingenjörer, trots att de är väldigt mycket dyrare än motsvarande ingenjörer från Sri Lanka. Att inte argumentera för detta som civilingenjörsstudent vore nämligen dumt, något som David också påpekar. Jag är själv student på civilingenjörsprogrammet Industriell ekonomi på Chalmers.

Bakgrunden till att Davids argument behöver kompletteras är att statistiken som visar att svenska ingenjörer söker fler patent är svår att verifiera. Detsamma gäller att svenskar historiskt sett har bättre idéer. Det jag framför allt önskar med denna artikel är att komplettera den argumentation David för.

Statistiken för att svenskar söker fler patent bygger på något som kallas första sökande. Det kan finnas mängder av anledningar till att detta sker i Sverige och inte Sri Lanka. Troligt är att just sådan produktutveckling historiskt sett varit förlagd till Sverige. Detta med bakgrund av att vi har en lång tradition av högre utbildning, fram för allt med avseende på ingenjörsvetenskap. Detta kunnande har troligtvis bidragit till att multinationella företag förlagt sin verksamhet i Sverige, i verksamheten har det sedan byggts upp ytterligare kunskap som inte är lätt att flytta på – trots att ingenjörerna på Sri Lanka idag har samma kunskap som nyexaminerade från Sverige. Frågan är då, kommer multinationella företag, även efter att de stängt sina svenska avdelningar – i sken av den globala lågkonjunkturen (som det talas om) – att bygga upp sin verksamhet i Sverige eller kommer det att ske utomlands?

Att svenskar historiskt sett har fler goda idéer är lätt att säga när vi bor i Sverige där våra inhemska idéer logiskt uppmärksammas mer än utländska. Sällan pratas det om vad som är skapat i andra länder. Kort sagt, vi har för lite information för att kunna säga att svenskar har bättre idéer. Detta trots att svenskar genom tiderna har kommit med många bra idéer; skiftnyckeln, dynamiten, kullagret, trefassystemet, turbomotorn. Att Sri Lanka saknar (?) nobelpristagare tror jag i mångt och mycket beror på att de som delar ut nobelpriset åtminstone förr representerade västvärlden tillsammans med att Sri Lanka – och många andra länder i Asien – utvecklats på senare tid.

Likväl säger historiken föga om framtiden. En parallell skulle kunna vara att jämföra japansk och amerikansk massproduktion. När Toyota började sin massproduktion av fordon strax efter andra världskriget var de tio gånger mindre produktiva än motsvarande amerikanska producenter men redan 1956 var Toyota förbi eller åtminstone på samma nivå. De amerikanska fordonstillverkarna hade knappt förbättrats sen 1930-talet! Lika “farligt” är det kanske att göra distinktionen på developed och developing countries?

Trots allt, David har åtminstone tagit ett första steg mot varför svenskutbildade ingenjörer är bättre än andra. Den erfarenhet och kunskap som finns hos nationella företag och som smittar av sig på såväl de anställda som svensk utbildning tror jag bidrar till att skapa dyra svenskutbildade ingenjörer som är eftertraktade av multionationella företag.

Fortsättning följer… för ännu är inte alla argument på bordet till varför multinationella företag ska rekrytera svenskutbildade civilingenjörer och i synnerhet mig.

Varför rekrytera svenskutbildade ingenjörer?

Fredrik Härén besökte en arbetsmarknadsdag i Lund på vilken han ställde frågan:

Kan du ge mig ett enda vettigt argument till varför ett stort multionationellt bolag, som t.ex. det amerikanska Volvo, eller det amerikanska SAAB, eller det schweiziska ABB, eller det engelska AstraZenica eller det amerikans Pharmacia ska ta och anställa en enda av er, när man kan få personer som de här [visar bild] som sitter på Sri Lanka, som har samma datorer som du har, som har samma böcker, samma utbildning som du har, är bättre på engelska, är mycket mer motiverade än du är och jobbar för 18 kronor timmen?

Frågan finns återgiven på video från när Fredrik hade ett föredrag på kunskapens dag vilken jag tidigare har skrivit om. Ja, så varför ska ett multinationellt företag rekrytera dig? Ge mig din åsikt!

Om globalisering i ljuset av förnyelse, kunskap och kreativitet

I dessa dagar av konjunktursvängningar är det extra intressant att prata om behov av förnyelse. Är det läge att skydda det gamla och hittills framgångsrika eller måste vi lyfta blicken högre och titta in i framtiden?

Det är till viss del vad Fredrik Härén talade om på Kunskapens dag den 12 september 2007. Mest av allt skulle nog Fredrik säga att han pratar om kreativitet. Mycket illustrerades genom att Sverige jämfördes med andra, s.k. u-länder / developing countries. Kreativitet är starkt förknippat med begreppet kreativ förstörelse, som Joseph Schumpeter myntade 1942. Kreativ förstörelse är den process som inifrån ständigt revolutionerar ekonomins struktur genom att förstöra det gamla och skapa nytt. Enligt Schumpeter hänger kreativ förstörelse och tillväxt ihop!

Fredrik Härén är en utmärkt retoriker som förstår innebörden av att allvar och allvarlig är olika saker, att det går att prata allvar utan att vara allvarlig. Nedan är två klipp från när Fredrik pratade på Kunskapens dag. (Klippen är ca 50 minuter tillsammans och absolut sevärda, speciellt om du är student!)

Att skriva CV och personligt brev

Ibland är det väldigt viktigt att skriva bra ansökningsbrev. För att lyckas med CV och personligt brev handlar det om att träna och få återkoppling av andra. Sen 2005 har jag stundtals skrivit ansökningsbrev av olika sorter och i denna bloggpost tänker jag dela med mig av ett par ansökningsbrev och mina erfarenheter. Dela också med dig av dina erfarenheter och tips genom att kommentera!

Mitt första CV

Mitt första CV skrev jag när jag studerade på Göteborgsregionens tekniska gymnasium (GTG) 2005. Det skulle följa en strikt mall och kändes krystat att skriva. I efterhand kan jag konstatera att det var en bra övning, speciellt den möjlighet till återkoppling som gavs av svenskläraren. CV:et skulle också skrivas på engelska, något jag aldrig mer gjort, i efterhand hade det vart klokt att fortsätta även med engelska ansökningsbrev! CV:na visar också att man måste börja i någon ände, ett dåligt CV är bättre än inget alls!

Mitt första personliga brev

Mitt första personliga brev skrev jag också på GTG, i början av 2006. Jag skulle använda mig av en annons och sedan skriva ett fiktivt ansökningsbrev. För uppgiften var det viktigt att använda den information som gavs i annonsen och i annat informationsmaterial för att rikta ansökan, vilket generellt vid ansökningar är viktigt. I detta brev finns det klara förbättringsområden. Notera att innehållet i brevet är påhittat även ifall vissa delar överensstämmer med mina erfarenheter.

Mitt första riktiga ansökningsbrev

År 2007 var det äntligen dags att göra en riktig ansökan för feriearbete på Volvo Personvagnar! I efterhand fick jag veta att de endast önskade ett enkelt CV, men jag ångrar inte att jag också skrev ett personligt brev. Det ansökningsbrev som riktade sig mot produktion resulterade i ett arbete som montör på Volvo personvagnars motormonteringsfabrik i Bulycke.

Det som är bra i dessa brev är att de är riktade mot Volvo och den specifika tjänst jag söker. Att skicka samma ansökningsbrev till olika jobb är en dålig idé.

Jobbrelaterade ansökningar 2008

Våren / vintern 2008 pumpade jag ur mig ansökningar. Tyvärr glömde jag att skicka in ansökan till SKF och min ansökan till SJ strulade, då de använde något webbaserat system. Kort sagt, skriv din ansökan i god tid och kolla in hur ansökningsförfarandet går till innan du skapar ett snyggt brev!

Ansökningsbrevet till SJ är riktat mot att de söker medarbetare som är serviceinriktade och att SJs övergripande mål är att erbjuda det bästa bemötandet i branschen. Brevet till SKF och Volvo har en stilig och lättöverskådlig layout. I efterhand kunde breven till Volvo och SKF i större utsträckning pekat på vilket sätt jag kan bidra till SKF och Volvo. SJ brevet är kanske lite överdrivet?

Ansökan till World Wide, Chalmers utbyte

Bland de tidigare ansökningarna jag presenterat har det aldrig spelat särskilt stor roll om jag fått jobben eller inte. Det har inte vart hela världen. Att vara ledig eller att jobba. Min ansökan till utbytesprogrammet var dock viktigare. Det var hela världen. Jag ville (och vill fortfarande) verkligen åka till Singapore och studera utomlands. Därav började jag med mitt ansökningsbrev så snart jag insåg att jag uppfyllde kriterierna för att få ansöka. Ansökan utgick ifrån en förteckning över vad brevet skulle innehålla. För att göra det tydligt att alla delar var med lät jag dem stå under olika rubriker. Ett mål med brevet var också att hålla det kort och koncist. Försök hela tiden att ta bort allt som inte är väsentligt.

I och med att jag började med brevet långt innan det skulle lämnas in lät jag det mogna och fick rikligt med återkoppling från nära och kära. Jag tror det kallas iterativ skrivprocess – och vill du göra ett utomordentligt bra brev är en iterativ skrivprocess nödvändig. (Att låta brevet mogna gjorde jag genom att inte titta på det under en vecka.)

Så, vad är din åsikt, suger mina ansökningar hittills? Hur ska jag göra dem bättre? Har du några generella tips för att skriva bra ansökningsbrev? Gör jag rätt som väljer bort erfarenheter?

Dela med dig av din åsik genom att kommentera.

SEO-sunday 15/2 Kind.se

Kind har legat och puttrat i grytan lagom länge. Kind ska kryddas ytterligare framöver men har samtidigt gått att provsmaka ett tag. (Om det inte framgår vad jag menar: Kind är nu redo för lansering och har varit smyglanserat ett litet tag och det kvarstår ytterligare några förbättringar).

Kind skulle kunna handla om kindplastik. Men Kind säljer webbutveckling och internetmarknadsföring med fokus på sökmotoroptimering. Kind bloggar dessutom om webbutveckling och sökmotormarknadsföring.  Fokus är framför allt att producera ändamålsenliga webblösningar och att erbjuda en väldigt läsvärd blogg.

Kind är mitt bidrag till SEO Sunday 15/2 2009.

Andra som deltagit i dagens SEO Sunday är:

“Läs mer på vår webbplats om…” – CHARM 2009

Idag och imorgon pågår Chalmers arbetsmarknadsdagar, CHARM. Trots lågkonjunktur är det 176 stycken utställande företag på Nordens största arbetsmarknadsmässa. Volvo Group, Vattenfall, IFS, Ernst & Young, Hydro, SCA och TeliaSonera är ett fåtal exempel på utställarna.

Att gå på arbetsmarknadsmässa är inte lätt. Det krävs att man har ett tydligt mål med besöket. Helst ska man redan innan läst på om de olika företagen och vad de gör. Mitt mål under den knappa timmen jag besökte mässan idag var att få kontakt med svenska företag med verksamhet i Singapore. Med kontakt menar jag kontakt med någon som arbetar i Singapore eller kan hänvisa mig till en person. Det är alltid bra att ha blivit hänvisad från någon.

Jag förberedde mig genom att läsa på om vilka svenskrelaterade företag som finns i Singapore. För det använde jag mig av Sveriges Ambassad i Singapore som sammanställt en lista. Förvånadsvärt få företag visste om att de hade en del i Singapore. De som trots allt visste, visste inte särskilt mycket utan gav repliken “läs mer på vår webbplats”. Hittills är undantaget Volvo Group (tror specifikt det var Volvo CE eller Volvo Buses) som lyckades hänvisa mig till en person.

Även när det gäller andra frågor är svaret ofta läs mer på vår webbplats, besök vår webbplats för att göra sommarjobbsansökan och så vidare. Nej, nu får det räcka! Imorgon tar jag med mig visitkort, marknadsför mig själv (klart… företagen får lov att konkurrera om min kompetens i sommar, nu är det företagen som för ansöka!*) och svarar på diverse frågor genom att snällt be dem besöka denna webbplats.

* För att lämna en förfrågan om att jag ska arbeta hos dig i sommar, vänligen lämna en kommentar i denna post eller kontakta mig genom t.ex. kontaktformuläret.