Bättre dejting? Tänk ur ett kvalitetsperspektiv!

Det finns många definitioner på kvalité. På senare tid har kundnöjdhet som mått på kvalité vunnit mark, och då handlar det specifikt om att leverera vad kunden förväntar sig (eller helst lite mer). Klippska företag har då börjat med att hantera kundernas förväntningar, såväl före, under och efter köp. Ryanair sprider gärna rykten om att de tillhandahåller en grundläggande tjänst där man t.ex. inte kan förvänta sig att få någon kompensation om planet blir försenat. Likväl städar de inte planet lika ofta som andra flygbolag vilket ger en tydlig signal: “vi tillhandahåller en grundläggande tjänst och gör allt för att det ska vara billigt”. De flesta kunder är medvetna om servicekonceptet som effektivt kommuniceras. När Ryanair bara gör något som är lite bättre än vad kunderna hoppades på blir de nöjda och rekommenderar tjänsten till andra och återkommer.

Liknande analogi kan användas för att förbättra dina dejtingresultat. Du måste hantera dejtens förväntningar! Det går naturligtvis inte att sänka förväntningarna så mycket så att din dejt tror att du är ett monster, men näst intill. Utgå ifrån dina styrkor och ansträng dig för att kommunicera motsatsen. När dejten väl blir av så kommer hon eller han bli överväldigad av alla dina positiva sidor, och om du nu inte riktigt når upp till din vanliga nivå så gör det inget – för det var aldrig förväntat!

Företagskultur hos Singapore Airlines

Singapore Airlines nämns ofta som en av världens bästa flygbolag. Vid en intervju med Ms. Lim Suu Kuan (commercial training manager) sa hon följande om deras företagskultur:

The whole focus of our company is about one word – customer. When we were first started as a company by our former chairman (Mr Joseph Pilly), he drilled into us that regardsless of whether you are a hangar assistant or a payroll clerk or an accountant, you are there because there’s a customer who’s willing to pay. This is our “secret”. It is our culture. We are focused on our customer. We also have very talented and good people. We have good industrial relations, good HR management, and we look after our staff well. Because when we look after our staff well, our staff will look after our customers well. (Interview with “service champions”, Singapore Airlines: what it takes to sustain service excellence – a senior management perspective. Jochen Wirtz and Robert Johnston (2003). Managing Service Quality Vol. 13: 1.)

Bli ett med ditt servicekoncept (och tjäna mer pengar)

Det finns ett begrepp som kalls servicekoncept (eng. service concept). Det handlar om vad du ska leverera i din tjänst och hur detta ska ske. Servicekonceptet måste vara integrerat i hela verksamheten, från var man väljer att ha sina lokaler, klädkoder till hur personalen uttrycker sig. Ganska simpelt, det handlar först om att hitta ett segment med kunder till vilka man kan leverar något på ett utomordentligt bra sätt (vad) och att sedan leverera det (hur). Vill man göra det något mer komplicerat, så har Goldstein et. al (2002) föreslagit en modell som lyfter in kundernas önskemål och företagets strategiska målsättning, och försöker binda samman dessa med vad och hur.

Servicekoncept enligt Goldberg et al. (2002)

Servicekoncept enligt Goldstein et al. (2002)

  • Strategisk intention – vad företaget tänker och vill tillhandahålla.
  • Kundönskemål – vad kunden kräver och förväntar.
  • Vad – vilka av kundens önskemål ska företaget tillgodose.
  • Hur – hur ska det levereras.

Ganska självklara grejer kan tyckas. Det handlar i praktiken om att “Vi måste leverera värde till våra kunder”. Själva poängen med detta inlägget var att lyfta fram några företag som lyckas och misslyckas med sitt servicekoncept och hur jag som kund upplever det.

Fullservice- och budgetflygbolag

Det finns i praktiken två olika typer av flygbolag:

  1. Fullserviceflygbolag som försöker göra flygande till något spännande och häftigt.
  2. Budgetflygbolag som tar dig från punkt a till b utan något extra.

När du kliver på Ryan Air, AirAsia, TigerAirways eller Norweigan så förväntar du dig att få betala extra för kaffet och för att välja säte. Du vet också att de struntar i om du kommer försent. Och upplevelsen är ibland bättre än vad du förväntade dig, men ibland också precis vad du förväntade dig. Budgetflygbolagen är duktiga på att kommunicera vilka kunder de vill ha och vad de erbjuder och de är duktiga på att leverar exakt vad de erbjuder. Det är kort och gott deras affärsmodell.

Fullservicebolagen är i många fall inte lika bra. Qantas och Brittish Airways är två fullservicebolag där flygvärdinnorna springer fram och tillbaks. Qantas erbjuder inte snacks eller frukt under flygningen utanför måltiderna. På Brittish Airways webbplats går det att läsa om guld och gröna skogar men man ger sedan sina kunder möjligheten att betala extra för att välja säte!  Dessa flygbolag ger intrycket av att de försöker positionera sig som en serviceledare, när det i själva verket handlar om något mellanting mellan budget och fullservice. Frågan man kan ställa sig är om deras strategiska intention är att vara ett mellanting men att det inte lyckas kommunicera det, eller att de försöker vara top-notch men inte lyckas få det att genomsyra organisationen.

Traditionella banker och internetbanker

Till internetbankerna räknar jag bland annat de f.d. nätmäklarna Avanza och Nordnet, Icabanken och Kaupthing (när de existerade). Banker som erbjuder liknande produkter som de traditionella bankerna men genom uteslutande andra kanaler än vad de traditionella storbankerna såsom SEB, Swedbank och Nordea gör. Ganska nyligen gick, om jag inte missminer mig, Avanza ut i Aftonbladet och kortfattat sa att de var missnöjda över att bankkunderna väljer att vara kvar hos storbankerna trots att de flesta skulle spara pengar på att byta. Till viss del beror det på att det är besvärligt att byta bank. Till viss del beror det på att de traditionella bankerna är mycket bättre på att paketara sitt erbjudande som ger värde till den tilltänkta kundgruppen som erhålls genom strukturfördelar.

Avanza har inte riktigt förstått vilka deras kunder är. Från början var det ganska klart; Avanza erbjöd internetvana aktieköpare ett erbjudande som gav dem något de vanliga bankerna inte kunde. Courtageavgiften var låg och tillgängligheten hög. De traditionella bankerna förlorade många kunder. Med tiden blev storbankernas respons bättre, de sänkte courtageavgifter till lägre nivåer och de kommunicerade sitt erbjudande. Avanza försökte samtidigt fortsätta sin expansion genom att diversifiera sig, att satsa på fler kunder. Men de misslyckas med att skapa fler erbjudande som erbjuder högsta möjliga värde för de tilltänkta kunderna, men kanske framför allt med att kommunicera vad de erbjuder och leverera det som efterfrågas – det räcker inte enbart med att vara billig.

Sammanfattning

Kort sagt, det tål att sägas igen, vi måste leverera värde till våra kunder. Och det sker först när vi är ett med vårt servicekoncept. Det är också då du blir som mest lönsam. Enkelt, eller hur?

Susan Meyer Goldstein, Robert Johnston, JoAnn Duffy, Jay Rao.  The service concept: the missing link in service design research?. Journal of Operations Management 20 (2002): 121–134.

Nordnet är relativt renodlad nätmäklare, medan Avanza är ett mellanting.

Historian om SAAB, ett nytt kapitel?

Rafflande. Förra månaden skulle SAAB läggas ned av GM. Detta samtidigt som det inom bilbranschen fanns starka indikatorer på att bilindustrin var på väg mot bättre tider. Hade GM kniven mot strupen utifall att de inte gjorde sig av med det förhållandevis lilla företaget SAAB? Bara det går fort verkar devisen åtminstone varit. Efter diverse olika bud om att Koenigsegg, ryska maffian, facket och svenska staten skulle köpa SAAB verkar det äntligen gå vägen för Spyker (och SAAB). Ett anonymt holländskt företag. Jag är fortfarande inte övertygad om att SAAB är ett avslutat kapitel för GM. Och jag vill faktiskt inte vara säker, för den dagen jag är säker på hur det verkligen gått för SAAB är den dag då jag besöker en tom fabrik i ett dött Trollhättan. Så, för nu hoppas jag verkligen hoppas att SAAB kommer bli ett blomstrande företag som hjälper till att skapa en bättre värld genom utomordentliga produkter och ett meningsfult arbete för de anställda.

SAAB är enligt experter inom produktionsteknologi långt framme vad gäller Lean och det är kanske inte för inte som Volvo Cars har rekryterat viss nyckelpersonal från just SAAB?

En Chalmersexamen gör världens skillnad?

Detta är enbart ett försök till att vara konstruktiv.

En av de slogans jag sett för Chalmers är “En Chalmersexamen gör världens skillnad”. Ett kraftfullt påstående. Ett påstående som det enligt min uppfattning finns grund för. Att påståendet är tvetydigt spelar mindre roll, för vem gör det världens skillnad, för världen i form av hållbar utveckling eller mig själv i form av personlig utveckling och goda karriärmöjligheter? Troligtvis gör en Chalmersexamen skillnad på alla sätt och vis, eller låt mig säga har gjort skillnad.

Är verkligen en Chalmersexamen värd såpass mycket idag, att den gör världens skillnad?  Vad är det som gör en examen värdefull?

En examen är ett bevis på ett flertal saker; bevis på att en enskild individ har vissa egenskaper knutna till prestation och möjlighet att slutföra något påbörjat. En examen ska utöver de tidigare nämnda utgöra bevis för att den examinerade kan:

  • prestera självständigt och i grupp.
  • ta initiativ och prestera högkvalitativa resultat på eller i ett eget företag.

Naturligtvis visar också en examen på att den examinerade har inhämtat viss kunskap inom det för examen specifika ämnesområdet. En stor grund till examen och de egenskaper den examinerade ska ha ligger i ett examensarbete, eller på kandidatnivå motsvarande kandidatuppsats. Klarar man dessutom av en kandidatuppsats med högre betyg än godkänt bör det utgöra ett bevis på att individen är en mycket kapabel människa med stor kapacitet. Det är alltså av stor vikt att betygssättningen av kandidatarbeten fungerar om en Chalmersexamen ska kunna göra världens skillnad. Om examensarbeten sker i grupp är det också av stor vikt att den individuella betygssättningen fungerar. Om något inte fungerar under en kort tidsperiod är det också viktigt att det finns en princip som gör att man strävar mot att ständigt förbättra och förfina förfarandet samt lämpliga metoder för att kunna genomföra en sådan kvalitetssäkring – för att även i framtiden och i det långa loppet vara framgångsrika. För att kunna göra detta krävs att felen kommer upp till ytan – att det inte finns någon prestige i att erkänna att något inte fungerat och sedan rätta till felet. I ett större perspektiv, för sveriges konkurrenskraft i en värld där globaliseringstrenden är stark och destruktiv förstörelse förekommer krävs det att Sverige som land har metoder för att kvalitetssäkra utbildningen.

Exakt hur detta fungerar på Chalmers och i Sverige vet jag inte, men jag hoppas få veta detta innan sommaren är över – för att kunna uttala mig om huruvida “En Chalmersexamen gör världens skillnad”. Huruvida en Chalmersexamen är något jag ska sträva efter – För jag vill göra världens skillnad.

Läs också:

David Gustafssons artikel om Kandidatarbete på Industriell ekonomi (med fokus på betygssättning) och hans erfarenheter från sitt kandidatarbete.

Mina tips om hur man genomför ett effektivt kandidatarbete.

Min artikel om Varför svenskutbildade ingenjörer hittils är attraktiva. (Förmåga till förnyelse garanterar kompetenta ingenjörer och kreativitet attraktiva ingenjörer)

Min artikel om Vad industriell ekonomi är.

Att effektivt skriva examensarbete och rapporter

Under våren har jag ägnat många timmar åt att skriva kandidatarbete. Över 30 timmar i veckan. Nu de senaste veckorna uppgår det snarare till över 40 timmar i veckan. Jag kommer hem helt utmattad och behöver en kanna kaffe för att kunna tänka. Det går att orda mer om min och mina gruppmedlemmars insats, mantimmarna vi lagt ner, men det leder ingen vart. Jag tänker orda desto mer om mina personliga erfarenheter av att genomföra ett kandidatarbete. Om att skriva och arbeta effektivt i grupp.

Att välja problem

Välj ett väl avgränsat och tydligt problem. Om problemet har en tydlig lösningsgång, till exempel marknadsplan, marknadsundersökning, lokaliseringsbeslut, processförbättring eller processidentifiering underlättar. De sistnämnda problemen kan liknas vid ett konsultproblem. Fördelen med konsultproblem är att de har en tydlig avgränsning och att det tydligt går att se när problemet är löst. Har du en mer allmän fråga som att utforma morgondagens löpandebandmontering finns inget tydligt slut. Vid allmänna problem måste tydliga avgränsningar göras tidigt i projektets skede. Utforska då hellre ett litet område grundligt än ett stort område ytligt. I de fall det avgränsade området upplevs som för litet går det senare att minska avgränsningarna.

Att skriva projekt

Att sitta flera personer framför samma dator är ineffektivt. Effektivast är att arbeta i par om två. Paret behöver inte sitta framför samma dator men de ska ha möjlighet att ge varandra frekvent utförlig återkoppling på utfört arbete. Inom paret bör arbetsfördelningen kontinuerligt utvärderas. Parens arbete bör sedan relativt omgående utvärderas i hela gruppen för att kunna skapa gemensamma normer gällande ambitionsnivå, stilnivå och språkkorrekthet. Inom gruppen och inom paren bör alla ha möjlighet att ändra i all text. Det värsta som kan hända är att det blir fel och att man får ändra tillbaks som det var innan. Skulle förändringar inte göras finns det däremot en risk att inget görs. Att låta andra ändra i den text som man själv ursprungligen skrivit är ett sätt för att skapa ett gemensamt sätt att skriva i gruppen.

Skrivregler

Relativt omgående bör gruppen skapa sina skrivregler. Det gäller framför allt att begränsa antalet ord som används för att beskriva samma sak. Att tidigt titta på hur man refererar till primärmaterial och källor är bra. Undersök också gemensamt vilka uppgifter som behövs till referenslistan. För att få korrekt och enkel språkanvändning finns ett par generella skrivregler som är mycket bra att följa:

  1. Vetenskapliga rapporter är opersonliga. Det innebär att allt som uttrycks är författarnas åsikter, tolkningar, gissningar och tro när källhänvisning inte anges. Det innebär att ord som vi, oss, gruppen, vårt och författarna bör undvikas. Ordet man bör också undvikas.
  2. Meningar bör inte överstiga tre rader då de blir svåra att läsa. Oftast är långa meningar ett resultat av att man uttrycker sig dåligt eller onödigt komplicerat. Många journalister och författare är duktiga på att uttrycka sig med långa meningar och det brukar bli bra. Jag är inte lika duktig på det men hoppas jag blir det en vacker dag.
  3. Hänvisa till intervjuer som tillfällen som ägt rum. Det ska alltså stå ”Under intervju 9 framkom att… ” eller att ”Vid intervju 9 med Wackerberg framkom att …”. Använd aldrig ”i intervju”.
  4. Undvik krångliga ord. Facktermer är inte krångliga ord, de är möjligtvis svåra att förstå för den oinsatta läsaren.
  5. Undvik orden dock och vilket. De tenderar att användas alldeles för ofta. Observera dock att dessa ord ibland fyller en funktion. Vilket kan oftast ersättas med som.

Att arbeta i grupp

Många kända författare hävdar att en gemensam ambitionsnivå samt öppen, ärlig och rak kommunikation är två viktiga faktorer för att nå framgång i projekt. Jag påstår att det är minst lika viktigt att inom gruppen ha roligt och skapa utrymme för ett liv vid sidan om projektet. Genom att ha roligt skapas en gruppgemenskap. Genom att skapa utrymme för ett liv vid sidan om projektet är man motiverad att arbeta under de arbetstider som i förvägs bestäms. Det är få, eller ingen, som vill arbeta från klockan halv nio till klockan åtta. Sådana långa arbetscykler omöjliggör dessutom för egna initiativ och reflektion vid sidan om vad som bestäms inom gruppen. Just sådana initiativ och reflektioner tror jag kan vara minst lika värdefullt för gruppens slutresultat.

Min åsikt är att en gemensam ambitionsnivå inte betyder särskilt mycket. Det är väldigt lätt att säga att gruppen strävar efter femma. Det är en annan sak att arbeta mot målet. Istället vill jag trycka på två ord; engagemang och vilja. Jag kräver högt engagemang och god vilja. Det är för mig en förutsättning för att grupparbeten och projekt ska fungera bra. Olika engagemang bland gruppmedlemmar är okej om det är tydligt uttalat. Då kan den gruppmedlem med lägre engagemang få mindre arbetsuppgifter och resten av gruppen anstränga sig mer. Genom öppenhet om engagemang är det också mycket lättare att diskutera differentierade betyg. Att i förväg veta vad gruppmedlemmarna kan förvänta sig av varandra underlättar resultatet. Att i efterhand upptäcka att allt som skulle göras inte är gjort är svårare att åtgärda. För en engagerad gruppmedlem märks det tydligt om det är någon eller några som inte är engagerade och det påverkar den egna motivationen. Samtidigt är det viktigt att alla tillåts arbeta, att den eller de med superengagemang även släpper in övriga.

Att ta raster är viktigt. Trots detta undantryckt och i många fall ignorerat. En rast på tio minuter varje timme hjälper till att hålla koncentrationen upp och ger möjlighet att handla något för att fylla på med energi.

Värt att reflektera över är Brooks lag. Den används framför allt vid mjukvaruutveckling och säger att ett försenat projekt enbart blir mer försenat om man lägga ner mer mantimmar på det. Med detta sagt hoppas jag att nästa projekt blir lättare.

Har du erfarenheter att dela med dig av? Använd kommentarsfunktionen!

Därför är svenskutbildade ingenjörer attraktiva

Trots att det i förra veckans Ny Teknik tydligt gick att se hur antalet anställda inom Ericsson globalt ökar drastiskt men minskar i Sverige är jag övertygad om att det finns hopp för svenskutbildade ingenjörer.

Denna artikel är en del i ett bloggsamarbete med Techonomics. De artiklar som skrivits presenteras och sammanfattas nedan i kronologisk ordning:

  1. Det hela börjar med Fredrik Häréns föreläsning på Kunskapens dag 2007, vilken visas och reflekteras om i artikeln : Om globalisering i ljuset av förnyelse, kunskap och kreativitet. (Väldigt sevärt föredrag)
  2. I artikeln Varför rekrytera svenskutbildade ingenjörer? lyfter jag Fredrik Häréns fråga från kunskapens dag om varför svenskutbildade ingenjörer ska rekryteras när det finns ingenjörer utbildade på Sri Lanka att hyra för 18 kronor timmen.
  3. David Gustafsson på Techonomics försöker svara på frågan i inlägget Rekrytera rätt civilingenjör. Svaret handlar till stor del om att västerlänningar producerar mer patent och att de historiskt sett har fler och bättre idéer.
  4. Jag tycker inte att Davids argumentation håller och kompletterar och ifrågasätter argumentationen i inlägget: Vet du varför ett multinationellt företag ska rekrytera dig? Det argument som jag framför allt lyfter fram i denna artikel till varför svenskutbildade ingenjörer är värda sin lön är att den kunskap nationella företag och f.d. utbildade har smittar av sig på utbildningen och de utbildade ingenjörerna vilket bidrar till “bättre” ingenjörer.
  5. David kompletterar sina argument för varför svenskutbildade ingenjörer är värda mer än srilankesiska och svarar till viss del på mina motargument i inlägget Framtiden ser ljus ut för svenska ingenjörer. David ifrågasätter framför allt hur de som är utbildade och lever på Sri Lanka enbart kostar 18 kronor i timmen. David tar också upp ämnet att Asien i många fall försöker kopiera västerländsk kultur – vilket de utbildade i västerländska skolor kan bäst.

För det första kan vi konstatera att  varken jag eller David tror att det Fredrik Härén säger är helt sant.

“som har samma datorer som du har, som har samma böcker, samma utbildning som du har, är bättre på engelska, är mycket mer motiverade än du är och jobbar för 18 kronor timmen” (Fredrik Härén, om studenter på Sri Lanka på kunskapens dag)

Det är svårt att räkna hem den investering som krävs för en bra utbildning med en lön på 18 kr i timmen. Samtidigt ska det dock poängteras att det inte alltid krävs de vassaste ingenjörerna för alla jobb – varför det finns utrymme även för de som gått en lite sämre utbildning. Utbildningen i Sverige är bättre än den på Sri Lanka genom de traditioner som finns i Sverige då utbildning på hög nivå har bedrivits under en lång tidsperiod (Chalmers grundades år 1829, KTH år 1827). Sveriges utbildningsväsen har under en lång tidsperiod stått sig väl, det visar på en förmåga att anpassa sig till nya spelregler – det är som om att svenska ingenjörsutbildningar har förmåga till förnyelse inbyggt.

Men… dessa argument är bara som lök på laxen gentemot detta. I Sverige finns runt nio miljoner invånare.  Av dessa är 96 000 yrkesverksamma medlemmar i fackförbundet Sveriges Ingenjörer. I Göteborgs-Posten (16/2, 2006) presenteras att det utbildas 400 000 civilingenjörer per år i Kina – vilket troligen ökat lavinartat under de senaste tre åren. Utgår vi ifrån att mönstret ser likadant ut i Asien är tillgången på ingenjörer stor. I Sverige är däremot utbudet litet. Utgår vi också ifrån att mångfald är bra inom multinationella företag (se t.ex. Miljöaktuellt – Mångfald bra för affärerna) ter det sig naturligt att svenskutbildade civilingenjörer ska vara dyrare! Det går också att ifrågasätta om den utvecklingen som skett i Kina är hållbar i längden, då den skett på kostnad av försämrad miljö.

Till syvende och sist handlar allt om kompetens. Var ett företag väljer att rekrytera civilingenjörer är ett strategiskt beslut – inte ett försök till kostnadsbesparing*, vilket även konstateras i Göteobrgs-Posten den 16/2 i krönikan Klarar Sverige utmaningarna?. Genom Sveriges långa tradition av utbildningar och förmåga till förnyelse kan svenskutbildade ingenjörer fortsatt ta bra betalt i multionationella företag. Men i detta sammanhang är det extra viktigt att komma ihåg att vi måste fortsätta utvecklingen, att inte göra distinktionen developed och developing countries!

* Genom den försvagade svenska kronan har svenska ingenjörer faktiskt erhållit en kostnadsfördel gentemot andra länder inom EU. Om detta går att läsa i Ny Teknik, Kronraset gynnar svenska ingenjörer.

Att skriva CV och personligt brev

Ibland är det väldigt viktigt att skriva bra ansökningsbrev. För att lyckas med CV och personligt brev handlar det om att träna och få återkoppling av andra. Sen 2005 har jag stundtals skrivit ansökningsbrev av olika sorter och i denna bloggpost tänker jag dela med mig av ett par ansökningsbrev och mina erfarenheter. Dela också med dig av dina erfarenheter och tips genom att kommentera!

Mitt första CV

Mitt första CV skrev jag när jag studerade på Göteborgsregionens tekniska gymnasium (GTG) 2005. Det skulle följa en strikt mall och kändes krystat att skriva. I efterhand kan jag konstatera att det var en bra övning, speciellt den möjlighet till återkoppling som gavs av svenskläraren. CV:et skulle också skrivas på engelska, något jag aldrig mer gjort, i efterhand hade det vart klokt att fortsätta även med engelska ansökningsbrev! CV:na visar också att man måste börja i någon ände, ett dåligt CV är bättre än inget alls!

Mitt första personliga brev

Mitt första personliga brev skrev jag också på GTG, i början av 2006. Jag skulle använda mig av en annons och sedan skriva ett fiktivt ansökningsbrev. För uppgiften var det viktigt att använda den information som gavs i annonsen och i annat informationsmaterial för att rikta ansökan, vilket generellt vid ansökningar är viktigt. I detta brev finns det klara förbättringsområden. Notera att innehållet i brevet är påhittat även ifall vissa delar överensstämmer med mina erfarenheter.

Mitt första riktiga ansökningsbrev

År 2007 var det äntligen dags att göra en riktig ansökan för feriearbete på Volvo Personvagnar! I efterhand fick jag veta att de endast önskade ett enkelt CV, men jag ångrar inte att jag också skrev ett personligt brev. Det ansökningsbrev som riktade sig mot produktion resulterade i ett arbete som montör på Volvo personvagnars motormonteringsfabrik i Bulycke.

Det som är bra i dessa brev är att de är riktade mot Volvo och den specifika tjänst jag söker. Att skicka samma ansökningsbrev till olika jobb är en dålig idé.

Jobbrelaterade ansökningar 2008

Våren / vintern 2008 pumpade jag ur mig ansökningar. Tyvärr glömde jag att skicka in ansökan till SKF och min ansökan till SJ strulade, då de använde något webbaserat system. Kort sagt, skriv din ansökan i god tid och kolla in hur ansökningsförfarandet går till innan du skapar ett snyggt brev!

Ansökningsbrevet till SJ är riktat mot att de söker medarbetare som är serviceinriktade och att SJs övergripande mål är att erbjuda det bästa bemötandet i branschen. Brevet till SKF och Volvo har en stilig och lättöverskådlig layout. I efterhand kunde breven till Volvo och SKF i större utsträckning pekat på vilket sätt jag kan bidra till SKF och Volvo. SJ brevet är kanske lite överdrivet?

Ansökan till World Wide, Chalmers utbyte

Bland de tidigare ansökningarna jag presenterat har det aldrig spelat särskilt stor roll om jag fått jobben eller inte. Det har inte vart hela världen. Att vara ledig eller att jobba. Min ansökan till utbytesprogrammet var dock viktigare. Det var hela världen. Jag ville (och vill fortfarande) verkligen åka till Singapore och studera utomlands. Därav började jag med mitt ansökningsbrev så snart jag insåg att jag uppfyllde kriterierna för att få ansöka. Ansökan utgick ifrån en förteckning över vad brevet skulle innehålla. För att göra det tydligt att alla delar var med lät jag dem stå under olika rubriker. Ett mål med brevet var också att hålla det kort och koncist. Försök hela tiden att ta bort allt som inte är väsentligt.

I och med att jag började med brevet långt innan det skulle lämnas in lät jag det mogna och fick rikligt med återkoppling från nära och kära. Jag tror det kallas iterativ skrivprocess – och vill du göra ett utomordentligt bra brev är en iterativ skrivprocess nödvändig. (Att låta brevet mogna gjorde jag genom att inte titta på det under en vecka.)

Så, vad är din åsikt, suger mina ansökningar hittills? Hur ska jag göra dem bättre? Har du några generella tips för att skriva bra ansökningsbrev? Gör jag rätt som väljer bort erfarenheter?

Dela med dig av din åsik genom att kommentera.

National University of Singapore! Nominerad :)

Jag har av Chalmers blivit nominerad till att få åka till National University of Singapore (NUS) på ett studerandeutbyte, kallat World Wide (f.d. fjärde året utomlands), under 10-12 månader från juni 2009 till juni 2010. För detta är jag väldigt glad och lycklig. Det enda som nu krävs är att NUS accepterar mig som student och det tror jag inte kommer vara några problem.

Singapore skyline

Singapore ligger 137 km norr om ekvatorn i Sydostasien. Temperaturen varierar mellan 22 och 34 grader C. (Lägsta / högsta temperaturen  som någonsin rapporteras är 18,4 / 37,8 grader C). Luftfuktigheten är hög, men som alltid, en vanesak. Singapore är en transporthubb med närhet till dykning och solstränder i hela Sydostasien. Möjlighet till vandring på Borneo och mycket annat. Detta ska bli spännande!

Ansökan till Chalmers kan liknas vid ett inträdesprov, det är nu det riktiga arbetet påbörjas. Stipendier ska sökas, ja, det vore inte fel att få sin vistelse betald(!). Ansökningar till NUS ska skickas in. Vaccinationer ska tas. Telefonabonnemang sägas upp.

Singapore

Att jag skulle bli nominerad är något jag för två dagar sedan skulle tro var ytterst osannolikt, inte för att jag inte vore en bra kandidat och lämplig ambassadör för Chalmers – utan för att jag inte har höga betyg. Något som enligt de tidigare sökande skulle väga mycket tungt. Det är antagligen tack vare mitt  ansökningsbrev jag är en av de fem sökande som i hård konkurrens blivit nominerad. Trots allt… Jag står nu inför det jag anser kommer att bli något av den bästa möjligheten och upplevelsen jag någonsin haft.

1) Att leva och bo i Singapore

2) Möjlighet att resa i Asien

3) Studera utomlands på ett universitet i yttersta världsklass.

* bilderna är tagna från Flickr och dera Creative Common-licens.

David skriver också om att han blivit nominerad till ett utbytesprogram, i hans fall University of New South Wales, Australien. Bra jobbat! En annan som liksom David åker till Australien är Sebastian Johnsson, han ska dock inte plugga!

Användning av mobiltelefoni hos bönder i Kenya

Mobiltelefon

Johan och Marcus är i Kenya och gör en undersökning om hur kenyanska bönder använder mobiltelefoni i sitt arbete. Komiskt nog tror jag att Johan har lämnat mobiltelefonen hemma(?). Undersökningen de görs sponsras av SIDA – jag är glad att de inte enbart sponsrar Dr. Alban och artistförmedlare i Sydafrika.

Undersökningen görs för att kunna skriva ett kandidatarbete på Chalmers inom civilingenjörsprogrammet Industriell ekonomi. Jag hann tyvärr inte övertala Johan och Marcus att skaffa en riktig blogg men det går att följa deras framsteg med undersökningen, resan och mötet med en ny kultur genom deras Resedagbok.