Kunskap är makt…

och MIT erbjuder gratis makt genom deras webbplats på OpenCourseWare, schysst. Fysik, linjär algebra, differentialekvationer, “Street-Fighting Mathmatics” och algoritmer är exempel på populära kurser. På något underligt sätt känner jag hur jag bara vill lära mig allt, tänk om detta kunde smitta av sig till de kurser jag läser just nu. Materialet som finns till varje kurs varierar, lektionsantecknignar, videos, musikfiler, uppgifter, böcker m.m.

Titta själv!

Ecorner, Youtube för entreprenörer och kunskapstörstande

Ecorner är ett digitalt arkiv från Stanford med bland annat föreläsningar och podcasts inriktade mot entreprenörskap. Otroligt givmilt av Stanford och naturligtvis borde liknande modeller appliceras på svenska högskolor!

Ecorner står för Entrepreneurship Corner.

Läs mer om Ecorner på Disruptive.nu eller gå direkt till Ecorner.

Framtiden är mobil

Häromdagen var I-dagen, en arbetsmarknadsdag för i-teknologer på Chalmers. På mässan närvarade ett 20-tal olika företag, bland annat Preera, Capgemini, SKF, Earnst&Young, Nordea, SEB, Miljöbron, Schibsted, Vestas och sist men absolut roligast Berg Insight. Jag tänkte skriva några rader om Preera, Schibsted och Berg Insight.

Schibsted ville mest visa upp sina varumärken och sitt traineprogram. Men mitt ibland allt fick jag upp ögonen för aftonbladets tagg-teknik. Vilken tidigare fått ustå kritik, t.ex. att instegströskeln är stor, ett program måste laddas ner till mobiltelefonen och telefonen måste ha kamera. Jag var negativt inställd till tagg-tekniken, jag ifrågasatte varför de inte satsat på ett öppet format, likt de som finns i Japan eller EAN-koder. Det visade sig att deras “tagg” kunde vara liten och leverera mycket information (via ett back-end någonstans, vilket ökar kraven på leverantören) samt att taggen var utvecklad för att den skulle vara läsbar med hjälp av mobilkameror. Det diskvalificerar de format som finns i Japan och EAN-koder. Sen visade det sig dessutom vara en barnlek att använda, det fanns inga hinder och fungerade klockrent. Nu funderar de bara på hur tagga ska kommersialiseras…

Preera är ett managementkonsultbolag som vill “göra skillnad på riktigt” och vara ett nordiskt alternativ till de klassiskt amerikanska managementkonsultbolagen. Managementkonsultbolag sysslar med att utveckla affärer, verksamheter och förverkliga visioner. För att göra skillnad på riktigt arbetar Preera med att engagera och delaktiggöra  de som berörs av det deras tjänster. De tror att engagemang krävs för att förändringar ska nå sin fulla potential, vilket är något de flesta som studerat arbetspsykologi inte behöver hymla om, så är det, och på det viset försöker Preera göra skillnad på riktigt.

Berg Insight sysslar med business intelligence (BI) för telekomindustrin. Det kan handla om att utreda förutsättningarna för Broadcasting av television för mobiltelefoner eller hur mobiltelefonen ska användas för marknadsföring. Mobila tekniker är ett område jag är mycket intresserad av. De erbjöd en mycket intressant diskussion som mestadels fokuserade kring användarbeteende och mobilt internet. Jag var intresserad och de kunde mycket, som t.ex. vilka som är bäst i Europa på att använda internet via mobilen. Det jag kom fram till var att framtiden är mobil.

Kärnkompetens – kärnteknologi

Kärnkompetens – kärnteknologi – en teknologi som är kompetensen hos ett speciellt företag, med tre egenskaper:

  1. signifikant inverkan för kundens användbarhet(konkurrenskraft),
  2. allmän, vitt applicerbar (nya marknader) och
  3. svår att imitera (kopiera).

ps. Kärnteknologi är översättning av engelskans Core Technologies, vilket blir något fel på svenska. Jag avser inte kärnteknologi härrörande kärnbränsle, kärnvapen eller dylikt.

Leveransserviceelement, en del av kundservice

En välfungerande process från order till leverans skapar värde för kunden. Nedan är fem leveransserviceelement vilka bör vara i samklang med respektive produkts, produktsegments eller företags prestationsmål(varför kunderna köper just vår produkt).

  • Leveransprecision (/Leveranspålitlighet): Andel av våra leveranser som levereras i rätt tid. Att leverera tidigare såväl som senare än överenskommet kan vara lika dåligt, ofta används ett tidsfönster eller enligt vad kunden har informerat om.
  • Leveranssäkerhet: Andel av våra leveranser som är felfria, med avseende på innehåll(rätt kvantitet och rätt produkt) eller fel på produkterna.
  • Leveransflexibilitet: Förmågan att anpassa sig till ändrade beställningar efter att ordern är lagd. Det kan bl.a. handla om att förändra leveranstiden, specifikationerna på produkterna eller kvantitet. Leveransflexibilitet är svårt att mäta.
  • Lagerservicenivå (/Servicegrad/Lagertillgänglighet): Andelen order som finns tillgängliga för leverans när ordern läggs. Kan mätas som antalet orderrader eller kompletta order. Måste hela ordern levereras samtidigt är det lämpligt att mäta efter komplett levererade order.
  • Leveranstiden: Från det att order läggs tills att den kan levereras. När ordern levereras kan antingen vara vid utleverans eller när utleverans skett. Alltså antingen tills att du lägger brevet på posten eller tills att kunden erhållit brevet. Fördelen med att mäta leveranstid tills när utleverans påbörjas är att leveransen kan ta olika lång tid beroende på var kunden finns, eller andra kundspecifika önskemål.

Utav dessa leveransserviceelement går det att skapa ett leveransserviceindex, där olika element får olika stor betydelse genom viktning. Viktningen bör svara mot kundernas krav.

Nu är det bara att börja mäta!

Licensiering

Olika typer av licenser

Med bakgrund av att jag har tentamen i innovationsekonomi imorgon kommer här ett svar till en gammal tenta, vad olika licensbegrepp innebär.

  • Exclusive license – en licens där köparen är den enda som äger dess rättigheter.
  • Sole license – en licens som är exklusiv till löparen bortsett från licensägaren.
  • Simple license – en licens som säljaren kan sälja till hur många som helst.
  • Grant-back license – en licens där säljaren kräver att köparen erbjuder licens på eventuella förbättringar till säljaren.
  • Stand-alone license – en licens som är såld av en säljaren har som huvudverksamhet att erbjuda licenser.
  • Sub-license – en licens som är vidaresåld av köparen av licensen.

Svaren är saxade från facit till tentamen, som är producerat av professor Ove Granstrand inom Industrial Management and Economics på Chalmers Tekniska Högskola.

Prissättning av exklusiv licens

Inte nog med att Ove Granstrand har producerat tentor, han vet även hur prissättning av licenser ska ske så att det blir rättvist och rimligt. I alla fal när det gäller exklusiv licens. Om det skriver Ove i artikeln“Fair And Reasonable Royalty Rate Determination – When Is The 25% Rule Applicable?, LES Nouvelles, Sept. 2006, Vol. XLI, No. 3, pp. 179–181″ vilket är en mycket lättläst och bra artikel. Nedan följer en kort sammanfattning.

Utgångspunkten är att licensköparen och licenssäljaren ska ha samma avkastning på investerade resurser, d.v.s. samma RoI. Det innebär att om licensen som säljs är på en produkt där det är mycket utveckling kvar ska köparens royalty vara liten, motsatt förhållande råder om licensen avser en färdigutvecklad produkt.

Matematiskt uttryckt, där L är kostnaden för licensen, I investeringen, b köpare, s säljare:

Vinst köpare

Vinst säljare

RoI köpare

RoI säljare

eftersom ansatsen är att RoI ska vara lika för båda parter ges följande:

Rättvis royalty

Det här är en förenkling utan diskontering som dock tydligt förklarar idén. Om hänsyn tas till diskontering, diskonteras de olika flödena. Förekommer osäkerheter, kompliceras nödvändigtvis inte modellen, utan royaltyn baseras på väntevärdet / förväntade värdet av de diskonterade flödena.

Economies of … och Decision Trees

Några grundläggande begrepp om man läser (innovations)ekonomi är:

Economies of Speed

Economies of Speed uppstår när man vinner på att göra något nu, snarare än sen. Det finns alltså early mover advantages. Värdet av att ansöka för ett patent idag är större än imorgon, om din konkurrent ansöker om det imorgon. Värdet av handling i en tidsperiod är större än värdet av handling i en senare tidsperiod. Motsatsen till detta är att vi vinner på att vänta, det kallas diseconomies of speed.

Formellt uttryckt existerar economies of speed om:

economies of speed, definition equation

där V(t) är värdet av att vidta en åtgärd vid tiden t. Om tiden är diskret är ekvationen istället:

Economies of speed, definition equation for discrete time

Economies of Scale

Economies of Scale existerar om den totala genomsnittskostnaden per produkt (Average Total Cost, ATC) minskar om vi väljer att producera fler produkter.

economies of scale, definition

Där q betecknar kvantitet. Ett annat sätt att definiera när Economies of Scale förekommer är

economies of scale, differentiation

Uttrycket kan sedan härledas till att economies of scale existerar om och endast om marginalkostnaden är mindre än ATC. Är istället marginalkostnaden större än ATC existerar diseconomies of speed.

Economies of Scale förekommer ofta i industrier som kräver mycket stora investeringar, till exempel inom processindustrin, där ökade produktionsvolymer innebär att de fasta kostnaderna kan fördelas på fler producerade enheter. Detta gäller upp till en viss gräns, då det inte går att öka antalet producerade enheter utan att bygga en ny produktionsanläggning. Ett annat koncept som knyter an till Ecomies of Speed är Learning by Doing. Kort sagt, att producera ytterligare en enhet kräver mindre insatser, då vi lärt oss av den föregående.

Economies of Scope

Economies of Scope knyter an till Economies of Scale, fast istället för att “tjäna” på att producera fler enheter av en viss typ, så innebär Economies of Scope att vi tjänar på att producera ytterligare en typ av produkt. Det kan till exempel bero på att samma distributionskanal används för likartade produkter eller att samma kunskap behövs inom olika produktområdena.

Economies of Scope

där qa och qb är volymer för de två olika produkterna A och B.

(Binary) Decision Trees / Binära beslutsträd

Antingen kan jag sälja aktier idag eller imorgon, är min vinst på att sälja idag större än imorgon ska jag handla idag, economies of speed. Detta beslut kan också sammankopplas med binära beslutsträd, antingen sälja eller vänta, i diskreta tidsintervall. Om vi väljer att vänta återstår alternativen i nästa steg, vilket i längden kan skapa ett oändligt beslutsträd, men vi kanske vet att aktierna vid en viss tidpunkt har värdet noll för mig (t.ex. baserat på min förväntade livslängd).

Om vi kan uppskatta sannolikheten, p, att åstadkomma en vinst vi är nöjda med kan vi med hjälp av beslutsträdet maximera vinsten av att antingen sälja(move), m, eller vänta(wait), w, vid tiden t, dvs

Maximization of profit with decision trees, EV

Vilket rekursivt kan utvecklas antingen i oändligheten eller tills ett definitivt slut nås. Det förväntade värdet av att sälja vid t beräknas:

Expected value for move at time t

där V betecknar värdet och c kostnaden vid tiden t. Är det förväntade värdet större av att handla vid en senare tidsperiod existerar diseconomies of speed.

Priselasticitet

Elasticiteten av något avgör hur känslig en variabel, y, är med avseende på förändringar i en annan, x. Elasticiteten betecknas ε, och beräknas  ε = (dy/dx) / (y/x) vilket är detsamma som (dy/y ) / (dx/x). Anledningen till division med y/x i första fallet är för att elasticiteten ska vara i normaliserad så att den blir enhetslös. Elasticiteten nedan demonstreras med avseende på priselasticitet – vad händer med efterfrågan om vi höjer priset. Priselasticitet beräknas ε = (dq/dp) / (q/p).

  • Negativ priselasticitet – höjt pris minskar antalet köpare, betecknas i regel utan minustecken.
  • Positiv priselasticitet – höjt pris ger fler köpare, kallat Giffen vara(mycket sällsynt).

En vara sägs vara elastisk när |ε| > 1, enhetselastisk när |ε| = 1 och oelastisk när 0 < |ε| < 1.

Potatis

Ett exempel på Giffen vara som du kanske tänker på är exklusiva bilar eller klockor, men så är inte fallet, därför det höjda priset förändrar varans uppfattning. I regel är det mycket svårt att komma på exempel, men ett exempel är höjt pris på potatis i fattiga områden. Det höjda priset bidrar till att de fattiga inte längre har råd att köpa komplementvaror vilka de ersätter med mer potatis.

Detta skrevs med bakgrund av att jag inte förstod hur pris- och utbudselasticitet beräknas och med inspiration av kursen ekonomisk analys 3: innovationsekonomi.

Kiss Theory Good Bye, omtenta i linjär algebra och statistik

“At the beginning of the day, it’s all about possibilities. At the end of the day, It’s all about results.”- Bob Prosen, Kiss Theory Good Bye

7 dagar, 164 h, 9840 minuter eller 590400 sekunder. Det är i runda slängar avståndet till lördag morgon, 23/8 2008, klockan 8.30, då jag ska infinna mig på Chalmers Teknisk Högskola för att göra två tentor.

  1. Linjär Algebra, 7,5 hp
  2. Dataanalys och statistik, 7,5 hp

Dessa kurser har båda förmiddagstentamen – de krockar – men som tur är finns då möjlighet att göra dubbeltentamen, en tentamen på förmiddagen och en på eftermiddagen, om examinatorn ger sitt godkännande och tentamensenhet har resurser för det.

Såhär går en dubbeltentamen till: (Mycket av materialet är saxat från ett dokument från Chalmers tentamensadministrationen)

Anmälan

  1. Sök efter examinator eller ansvarig lärares godkänande.
  2. Anmäl till tentamen@adm.chalmers.se, senast 10 dagar innan tentamensperioden start, namn, tentamensdatum, personnummer, kurskod och ämne ska anges.

Tentamensdagen

  1. Anmäl dig på tentamensexpeditionen, Väg och Vatten, 1 vån upp i VV-trappen, samma dag som tentamen, senast 15 minuter innan tentamen börjar.
  2. Anmäl till salsvakten att du är dubbeltentand. Vilken sal du ska gå till får du reda på av tentemensexpeditionen.
  3. När du är färdig med den första tentamen måste du stanna kvar i salen tills tentemenstiden är slut. Du får lov att ta fram material för att läsa på till nästa tentamen.
  4. När tentamenstiden är slut får du lov att under uppsikt av tenteamensvakt, ta paus och äta den mat du tagit med. Mikrovågsugn finns att värma mat i. (Du måste vara med vakten hela pausen.)
  5. Rasten är slut och det är dags att skriva nästa tenta, lycka till, bättre förutsättningar kunde du inte fått, nu är det som att skriva vilken vanlig tenta som helst!

Alla som har skrivit en 4 eller 5h tentamen förstår att det inte är önskvärt att göra dubbeltentamen, nästan tortyr, men att samtidigt få möjligheten att skriva dubbeltentamen låter ju schysst? Eller?

Behövs dubbeltentamen?

Under de tre första åren på Chalmers ges uppsakttningsvis 22 kurser, kandidatarbete borträknat, en femtedel av dessa kurser är sådanna som ytterst få kuggar. Kvar finns 16 tentor som ska fördelas under augustiperiodens tentamensperiod på 13 dagar, även om tentamensadministrationen av någon anledning vill vara ledig 5 dagar, så är det ur mitt perspektiv svårt, nästan omöjligt, att se varför dubbeltentamen finns.

Det är svårt att se att schemaläggningen av tentor fungerar, för av mina 16 kuggbara kurser under de första 3 åren, ligger 3 stycken på samma dag och samma tid. Målet med schemaläggningen måste vara att ge studenterna de bästa förutsättningarna att klara sina omtentor. Jag vill härmed ifrågasätta varför och hur schemaläggningen av augustiperioden ser ut som den gör.

(En annan hint är att Chalmers lär ut algoritmer för kombinatorisk optimering eller så kallade kortaste väg algoritmer. Schemaläggning av tentamens är således ett löst problem.)

Kommentar: Behovet för dubbeltentamen finns kanske, men inte under omtentamensperioden i augusti för de kurser som ges under de tre första åren.

Min målbild är tydlig och positiv, på lördag, någon timme efter att den andra tentamen börjat, kommer jag att gå hem och aldrig mer behöv tänka på att göra en tenta i linjär algebra eller dataanalys och statistik. Tid som jag istället kan ägna åt betydligt roligare saker, som att vandra i Nepal, läsa en bok eller arbeta.

Problem Solving Using Java

Kitesurfing!

I väder likt detta, 29 grader, klarblå himmel, lockar volleyboll, kanot, frisbeegolf, bad och salta vatten. Jag har dock helt andra nöjen en dag som denna, då det är tentamen i kursen Algoritmer och datastrukturer. Jag plöjer igenom boken, tittar på gamla tentor och föreläsningsanteckningar, inte i särskild tentapanik, men ändock gör jag det. Det är tur att boken är underhållande:

“Now e is popped, pushed, popped, pushed and finally popped … ” Data Structures & Problem Solving Using Java, Mark Allen Weiss, s. 616

“Visualize the tree as being flexible, grab the child node k1, close your eyes, and shake the tree, letting the gravity take hold.” Data Structures and Problem Solving Using Java, Mark Allen Weiss, s. 651