Därför är svenskutbildade ingenjörer attraktiva

Trots att det i förra veckans Ny Teknik tydligt gick att se hur antalet anställda inom Ericsson globalt ökar drastiskt men minskar i Sverige är jag övertygad om att det finns hopp för svenskutbildade ingenjörer.

Denna artikel är en del i ett bloggsamarbete med Techonomics. De artiklar som skrivits presenteras och sammanfattas nedan i kronologisk ordning:

  1. Det hela börjar med Fredrik Häréns föreläsning på Kunskapens dag 2007, vilken visas och reflekteras om i artikeln : Om globalisering i ljuset av förnyelse, kunskap och kreativitet. (Väldigt sevärt föredrag)
  2. I artikeln Varför rekrytera svenskutbildade ingenjörer? lyfter jag Fredrik Häréns fråga från kunskapens dag om varför svenskutbildade ingenjörer ska rekryteras när det finns ingenjörer utbildade på Sri Lanka att hyra för 18 kronor timmen.
  3. David Gustafsson på Techonomics försöker svara på frågan i inlägget Rekrytera rätt civilingenjör. Svaret handlar till stor del om att västerlänningar producerar mer patent och att de historiskt sett har fler och bättre idéer.
  4. Jag tycker inte att Davids argumentation håller och kompletterar och ifrågasätter argumentationen i inlägget: Vet du varför ett multinationellt företag ska rekrytera dig? Det argument som jag framför allt lyfter fram i denna artikel till varför svenskutbildade ingenjörer är värda sin lön är att den kunskap nationella företag och f.d. utbildade har smittar av sig på utbildningen och de utbildade ingenjörerna vilket bidrar till “bättre” ingenjörer.
  5. David kompletterar sina argument för varför svenskutbildade ingenjörer är värda mer än srilankesiska och svarar till viss del på mina motargument i inlägget Framtiden ser ljus ut för svenska ingenjörer. David ifrågasätter framför allt hur de som är utbildade och lever på Sri Lanka enbart kostar 18 kronor i timmen. David tar också upp ämnet att Asien i många fall försöker kopiera västerländsk kultur – vilket de utbildade i västerländska skolor kan bäst.

För det första kan vi konstatera att  varken jag eller David tror att det Fredrik Härén säger är helt sant.

“som har samma datorer som du har, som har samma böcker, samma utbildning som du har, är bättre på engelska, är mycket mer motiverade än du är och jobbar för 18 kronor timmen” (Fredrik Härén, om studenter på Sri Lanka på kunskapens dag)

Det är svårt att räkna hem den investering som krävs för en bra utbildning med en lön på 18 kr i timmen. Samtidigt ska det dock poängteras att det inte alltid krävs de vassaste ingenjörerna för alla jobb – varför det finns utrymme även för de som gått en lite sämre utbildning. Utbildningen i Sverige är bättre än den på Sri Lanka genom de traditioner som finns i Sverige då utbildning på hög nivå har bedrivits under en lång tidsperiod (Chalmers grundades år 1829, KTH år 1827). Sveriges utbildningsväsen har under en lång tidsperiod stått sig väl, det visar på en förmåga att anpassa sig till nya spelregler – det är som om att svenska ingenjörsutbildningar har förmåga till förnyelse inbyggt.

Men… dessa argument är bara som lök på laxen gentemot detta. I Sverige finns runt nio miljoner invånare.  Av dessa är 96 000 yrkesverksamma medlemmar i fackförbundet Sveriges Ingenjörer. I Göteborgs-Posten (16/2, 2006) presenteras att det utbildas 400 000 civilingenjörer per år i Kina – vilket troligen ökat lavinartat under de senaste tre åren. Utgår vi ifrån att mönstret ser likadant ut i Asien är tillgången på ingenjörer stor. I Sverige är däremot utbudet litet. Utgår vi också ifrån att mångfald är bra inom multinationella företag (se t.ex. Miljöaktuellt – Mångfald bra för affärerna) ter det sig naturligt att svenskutbildade civilingenjörer ska vara dyrare! Det går också att ifrågasätta om den utvecklingen som skett i Kina är hållbar i längden, då den skett på kostnad av försämrad miljö.

Till syvende och sist handlar allt om kompetens. Var ett företag väljer att rekrytera civilingenjörer är ett strategiskt beslut – inte ett försök till kostnadsbesparing*, vilket även konstateras i Göteobrgs-Posten den 16/2 i krönikan Klarar Sverige utmaningarna?. Genom Sveriges långa tradition av utbildningar och förmåga till förnyelse kan svenskutbildade ingenjörer fortsatt ta bra betalt i multionationella företag. Men i detta sammanhang är det extra viktigt att komma ihåg att vi måste fortsätta utvecklingen, att inte göra distinktionen developed och developing countries!

* Genom den försvagade svenska kronan har svenska ingenjörer faktiskt erhållit en kostnadsfördel gentemot andra länder inom EU. Om detta går att läsa i Ny Teknik, Kronraset gynnar svenska ingenjörer.

9 thoughts on “Därför är svenskutbildade ingenjörer attraktiva

  1. Hej Karl,
    Snyggt att du tog upp argumentet mångfald – utbud och efterfrågan. Det hade jag inte tänkt på men är väldigt grundläggande nationalekonomi. Om utbudet på ingenjörer är litet skär utbud och efterfrågekurvan vid ett högre pris än om utbudet är stort. Mycket enkelt faktiskt!
    Jag tror också precis som du säger att vi måste få alla fakta på bordet. Hur mycket kostar en ingenjör i Sri-lanka och vad har hon för utbildning? Kanske är det så att srilankaneser kommer att ersätta de 40-talister som nu går i pension och är utbildade gymnasieingenjörer?

  2. Jag har ett hatkärleksförhållande till Svenska ingenjör. (nu generaliserar jag)på ett plan tycker jag de suger på kommunikation, är introverta, tycker att teknik har ett egenvärde. De är tom arroganta på vissa plan. Tex att svenska ingenjörsbolag envisas med att bygga stora enerigislukande bilar(det är ingen slump, det är ofint att bygga små, bensinsnåla och anpassade bilar). Ja det finns massor av anledningar att kritisera svenska ingenjör

    Men det finns också goda anledningar till en viss grad av arrogans. Svenska ingenjör är gränslöst duktiga på lösa problem. Komplexa tekniska utmaningar är något som svenska ingenjör går igång på och deras trackrecord är fantastist. Exempelvis är världens mest skalbara affärsmodell ett utslag av svensk ingenjörskonst, gsm. Det finns fem platser på jorden man kan bygga 2000-talets stidsflygplan. Linköping är på denna listan.

    Det som vi har skapat i Sverige är på alla plan fantastiskt. Det har byggt vår välfärd. Vi kommer fortsätta bygga fantastiska saker här, det är jag övertygad om men i konkurrens med andra. Det kommer hända saker men vi kommer anpassa oss.

    Nu må ingenjörer från Sri Lanka vara billiga men skulle du köpa ett stridsflygplan från Sri Lanka?

  3. Men Fredrik Häréns poäng är ju att kunskap/kompetens inte är värd många kronor men att _kreativitet_ är det?

    Alla svenska ingenjörer med kreativitet kan få jobb, medan de som bara gör sitt jobb inte kommer ha det lika lätt.

    Eller är det det du menar?

  4. @Christian: Tack för din kommentar! Min erfarenhet av hur ingenjörer är, är begränsad, men att de är introverta och att teknik har ett egenvärde är inte du ensam om att tycka. På frågan om jag skulle köpa ett stridsflygplan från Sri Lanka. Jag skulle först och främst överväga att köpa ett från Sverige, för man får faktiskt mer plan än vad det kostar att köpa. För just SAABs stridsflygplan är väldigt dyra för skattebetalare? Jag tror att åtminstone Indien, om inte Sri Lanka, har möjlighet att bygga ett stridsflygplan som konkurrerar med SAABs, men jag vet inte! Jag hoppas jag slipper stå inför detta beslut, fast… det hade inte vart helt fel med ett eget litet stridsflygplan!

    @Anton: I detta sammanhang är frågan lyft ur videon, men i artikeln där jag reflekterar över Fredriks föreläsning går det att läsa om kreativ förstörelse, så ja, kreativitet är värt mycket pengar men inte kunskap. Alla kan läsa böcker. Och detta är naturligtvis ett väldigt bra argument varför många svenska ingenjörer ska vara dyra! David tog tidigare upp argumentet att större delen av Asien kopierar västerländska idéer och inte kommer på nåt nytt. Tack för din kommentar!

  5. Mycket intressant diskussion, och många värdefulla åsikter läser man här.
    Jag skulle nog hålla med i visa punkter men har andra åsikter i andra.
    Det som gör svenska ingenjörer attraktiva är många faktorer, visa beror på utbildning och utbildningssätt, andra beror dock på den sociala kompetensen. Även om vi är på väg till en värld där gränserna inte utgör stora problem, och där marknaden för ingenjörer är global så måste man tänka på att vi har olika kulturella skillnader och bakgrund. Det är med andra ord naturligt att tex. en svensk ingenjör (eller inom vilket yrke som helst för den delen) kommer bättre överens med en norsk eller en dansk var de än möts. Bygger man vidare på detta argumentet så drar man slutsatsen att vi i västvärlden har stora likheter med varann och därför kommer bättre överens och väljer att jobba med varann, den mänskliga naturen bara.
    Ingenjörer i Asien är väldigt skickliga, och jag håller absolut inte med att det är de som kopierar produkter och teknik, det krävs ingen större kunskap för att kopiera något, och då ingen ingenjör!

    @Karl, du gör helt rätt med denna bloggen och riktningen för den. Vårt samhälle är ett informationssamhälle där 80% av informationen kommer från Internet. Kontrollera informationsflödet är det bästa sättet att marknadsföra sig själv.

    @Christian, bilarna blev en stor miss, det är vi överens om. Det som du har missat är att det var inte vi som lade upp riktningarna för de. Saab & Volvo ägs ju av andra som har bestämt att lägga om riktningen så att varumärket blir mer exklusivt, och i slutändan så gör man bara sitt jobb.

  6. Pingback: Se framåt och var positiv — Karl Wackerberg

  7. Bra idé, fler sidor som syftar åt hållbarhet behövs! Jag tror att kunskap och insikt om hållbarhet är något som skiljer de ingenjörer som utbildas idag och de som utbildades för 10 år (?) sedan. Det är ett oerhört stort inslag, i alla fall för de som läser Industriell Ekonomi på Chalmers!

    På tal om att fler sidor behövs, jag släppte nyligen (eller är snart på väg att “släppa”) en sajt, http://sustainabler.be, kika gärna in och se vad du kan göra!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>