Economies of … och Decision Trees

Några grundläggande begrepp om man läser (innovations)ekonomi är:

Economies of Speed

Economies of Speed uppstår när man vinner på att göra något nu, snarare än sen. Det finns alltså early mover advantages. Värdet av att ansöka för ett patent idag är större än imorgon, om din konkurrent ansöker om det imorgon. Värdet av handling i en tidsperiod är större än värdet av handling i en senare tidsperiod. Motsatsen till detta är att vi vinner på att vänta, det kallas diseconomies of speed.

Formellt uttryckt existerar economies of speed om:

economies of speed, definition equation

där V(t) är värdet av att vidta en åtgärd vid tiden t. Om tiden är diskret är ekvationen istället:

Economies of speed, definition equation for discrete time

Economies of Scale

Economies of Scale existerar om den totala genomsnittskostnaden per produkt (Average Total Cost, ATC) minskar om vi väljer att producera fler produkter.

economies of scale, definition

Där q betecknar kvantitet. Ett annat sätt att definiera när Economies of Scale förekommer är

economies of scale, differentiation

Uttrycket kan sedan härledas till att economies of scale existerar om och endast om marginalkostnaden är mindre än ATC. Är istället marginalkostnaden större än ATC existerar diseconomies of speed.

Economies of Scale förekommer ofta i industrier som kräver mycket stora investeringar, till exempel inom processindustrin, där ökade produktionsvolymer innebär att de fasta kostnaderna kan fördelas på fler producerade enheter. Detta gäller upp till en viss gräns, då det inte går att öka antalet producerade enheter utan att bygga en ny produktionsanläggning. Ett annat koncept som knyter an till Ecomies of Speed är Learning by Doing. Kort sagt, att producera ytterligare en enhet kräver mindre insatser, då vi lärt oss av den föregående.

Economies of Scope

Economies of Scope knyter an till Economies of Scale, fast istället för att “tjäna” på att producera fler enheter av en viss typ, så innebär Economies of Scope att vi tjänar på att producera ytterligare en typ av produkt. Det kan till exempel bero på att samma distributionskanal används för likartade produkter eller att samma kunskap behövs inom olika produktområdena.

Economies of Scope

där qa och qb är volymer för de två olika produkterna A och B.

(Binary) Decision Trees / Binära beslutsträd

Antingen kan jag sälja aktier idag eller imorgon, är min vinst på att sälja idag större än imorgon ska jag handla idag, economies of speed. Detta beslut kan också sammankopplas med binära beslutsträd, antingen sälja eller vänta, i diskreta tidsintervall. Om vi väljer att vänta återstår alternativen i nästa steg, vilket i längden kan skapa ett oändligt beslutsträd, men vi kanske vet att aktierna vid en viss tidpunkt har värdet noll för mig (t.ex. baserat på min förväntade livslängd).

Om vi kan uppskatta sannolikheten, p, att åstadkomma en vinst vi är nöjda med kan vi med hjälp av beslutsträdet maximera vinsten av att antingen sälja(move), m, eller vänta(wait), w, vid tiden t, dvs

Maximization of profit with decision trees, EV

Vilket rekursivt kan utvecklas antingen i oändligheten eller tills ett definitivt slut nås. Det förväntade värdet av att sälja vid t beräknas:

Expected value for move at time t

där V betecknar värdet och c kostnaden vid tiden t. Är det förväntade värdet större av att handla vid en senare tidsperiod existerar diseconomies of speed.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>