Industriell verksamhetsutveckling

Denna artikel syftar till att introducera begreppet industriell verksamhetsutveckling och motivera varför kunskap inom detta område behövs och för vem. Artikeln syftar också till allmänbildning då några i medierna vanligt förekommande begrepp förklaras.

Industriell verksamhetsutveckling handlar om att analysera, utforma och utveckla industriella produktionssystem. Detta bör ske med utgångspunkt från fem perspektiv där utvecklingen måste ske med samtliga perspektiv i åtanke för att uppnå framgång.

Industriell verksamhetsperspektiv ur fem perspektiv

Genom att ha goda kunskaper inom industriell verksamhetsutveckling har du möjligheten att skapa framgångsrika resurseffektiva produktionssystem som tar hänsyn till de komplexa frågeställningar utveckling av ett industriellt produktionssystem kräver. Utan dessa kunskaper står sig ditt företag dåligt rustade inför konkurrens.

Inom industriell verksamhetsutveckling förekommer en stor begreppsflora, det är begrepp som det ständigt pratas om, men vars närmare innebörd är okänd för många. Några av dessa begrepp är Lean Production, psykosocial arbetsmiljö, Taylorism, Scientific Management, Human Relations, kvalité, ISO 9000 och ISO 14001. Begreppen presenteras kort nedan.

Lean Production

Lean är ett begrepp som många slänger sig med, ett begrepp som är vitt och innehåller flera olika grenar, en av dessa grenar är Lean Production. På svenska kallas Lean Production resurssnål tillverkning eller mager produktion. Det är sju principer som utgör Lean Production, dessa principer är eliminering av spill, noll-fel, pull istället för push, flexibla team, decentraliserat ansvar, vertikala informationssystem och ständig förbättring. För att åstadkomma dessa principer finns det sedan en rad tillämpningar(practices). 

Psykosocial och fysisk arbetsmiljö

Enligt arbetsmiljöverket omfattar arbetsmiljö alla faktorer och förhållanden i arbetet; tekniska, fysiska, arbetsorganisatoriska, sociala samt arbetets innehåll. Arbetsmiljö är allt som är av betydelse för en individs arbetstillfredsställelse. Vad som är av betydelse för olika individer varierar och således varierar även vad som är en bra arbetsmiljö.

Taylorism och Scientific Management

Scientific Management, som även kallas Taylorism, skapades 1911 då Frederick Winslow Taylor förde samman rationaliseringsrörelsens tankar som fanns i USA. Scientific Management försökte vetenskapligt redogöra för hur arbete på bästa sätt bör organiseras. De nyckelprinciper som presenterades var:

  • ”Utveckla en vetskap av arbetarnas kunskap istället för att använda tumregler.
  • Vetenskapligt urval och träning av arbetare istället för att låta dem själva välja sina arbetsuppgifter och utbilda sig så gott det gå.
  • Samarbete mellan företagsledning och arbetare för att se till att arbetet utförs enligt de vetenskapligt framtagna principerna.
  • Skapa en funktionell arbets- och ansvarsfördelning mellan företagsledning och arbetare. Det är fysiskt omöjligt för arbetaren att sitta vid skrivbordet samtidigt som han arbetar.” (Pär Åhlström, En granskning av Taylor och hans verk)

Idag tar man avstånd från dessa principer på grund av att de effektivitetsvinster som åstadkoms är till priset av psykisk och fysisk ohälsa. Likväl har principerna varit en viktig del i utvecklingen till dagens produktionssystem och organisationsformer. Det är viktigt att poängtera att dessa principer skrevs när ett annat samhällsklimat rådde.

Human Relations

Human Relations handlar om att arbetsplatsen måste tolkas som en social miljö där arbetarna inte enbart drivs av ekonomiska incitament. Idag är det självklart, kanske tack vare Hawthorne-studien som Elton Mayo gjorde 1927-1932. Elton Mayo undersökte och intervjuade en grupp kvinnor som tillverkade reläer för Western Electric med utgångspunkt att hitta faktorer som påverkade produktiviteten. För att undersöka detta ändrade han en rad faktorer, såsom arbetsveckans längd, antal raster och längd på dem, Mayo upptäckte då att oavsett vilka förändringar han genomförde så stannade eller ökade antalet producerade reläer, även ifall förändringarna var att se som negativa.

De slutsatser som Elton Mayo drogs var att:

  • Arbetsplatsen är en social miljö där mer än pengar är incitament till att arbete.
  • Att människor arbetar bättre då de ges uppmärksamhet.
  • Att arbetsgemenskap bidrar till förbättrad produktivitet och trivsel.
  • Att informella strukturbildningar är betydelsefulla för att en organisation ska fungera bra och för att den enskilde ska uppnå hög effektivitet och arbetstillfredsställelse.

Kvalité, ISO 9000 och ISO 14001

Kvalité definieras som att uppfylla och överträffa kundens behov och förväntningar. Idag finns det ofta krav från större företag att deras leverantörer ska ha ett systematiserat tillvägagångssätt för att förbättra kvaliten och säkerställa kvaliten, ett så kallat kvalitetsledningssystem. Det vanligaste kvalitetsledningssystem är IS0 9000. ISO 14001 är likt ISO 9000, med den skillnaden att ISO 14001 är ett miljöledningssystem. De båda syftar till att företag ska kunna arbeta effektivt, strukturerat och organiserat med miljö- respektive kvalitetsarbete. De båda ISO-systemen är inriktade på organisatoriska frågor och ställer inga absoluta krav(t.ex. att ett visst ämne inte får förekomma i produkten eller krav på maximalt antal fel), vilket är viktigt att poängtera.


Industriell verksamhetsutveckling ges som en kurs på Chalmers civilingenjörsutbildning i industriell ekonomi.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>