1. signifikant inverkan för kundens användbarhet(konkurrenskraft),
2. allmän, vitt applicerbar (nya marknader) och
3. svår att imitera (kopiera).

ps. Kärnteknologi är översättning av engelskans Core Technologies, vilket blir något fel på svenska. Jag avser inte kärnteknologi härrörande kärnbränsle, kärnvapen eller dylikt.

Med bakgrund av att jag har tentamen i innovationsekonomi imorgon kommer här ett svar till en gammal tenta, vad olika licensbegrepp innebär.

• Exclusive license - en licens där köparen är den enda som äger dess rättigheter.
• Sole license - en licens som är exklusiv till löparen bortsett från licensägaren.
• Simple license – en licens som säljaren kan sälja till hur många som helst.
• Grant-back license - en licens där säljaren kräver att köparen erbjuder licens på eventuella förbättringar till säljaren.
• Stand-alone license - en licens som är såld av en säljaren har som huvudverksamhet att erbjuda licenser.
• Sub-license – en licens som är vidaresåld av köparen av licensen.

Svaren är saxade från facit till tentamen, som är producerat av professor Ove Granstrand inom Industrial Management and Economics på Chalmers Tekniska Högskola.

Prissättning av exklusiv licens

Inte nog med att Ove Granstrand har producerat tentor, han vet även hur prissättning av licenser ska ske så att det blir rättvist och rimligt. I alla fal när det gäller exklusiv licens. Om det skriver Ove i artikeln“Fair And Reasonable Royalty Rate Determination – When Is The 25% Rule Applicable?, LES Nouvelles, Sept. 2006, Vol. XLI, No. 3, pp. 179–181″ vilket är en mycket lättläst och bra artikel. Nedan följer en kort sammanfattning.

Utgångspunkten är att licensköparen och licenssäljaren ska ha samma avkastning på investerade resurser, d.v.s. samma RoI. Det innebär att om licensen som säljs är på en produkt där det är mycket utveckling kvar ska köparens royalty vara liten, motsatt förhållande råder om licensen avser en färdigutvecklad produkt.

Matematiskt uttryckt, där L är kostnaden för licensen, I investeringen, b köpare, s säljare:

eftersom ansatsen är att RoI ska vara lika för båda parter ges följande:

Det här är en förenkling utan diskontering som dock tydligt förklarar idén. Om hänsyn tas till diskontering, diskonteras de olika flödena. Förekommer osäkerheter, kompliceras nödvändigtvis inte modellen, utan royaltyn baseras på väntevärdet / förväntade värdet av de diskonterade flödena.

Economies of Speed

Economies of Speed uppstår när man vinner på att göra något nu, snarare än sen. Det finns alltså early mover advantages. Värdet av att ansöka för ett patent idag är större än imorgon, om din konkurrent ansöker om det imorgon. Värdet av handling i en tidsperiod är större än värdet av handling i en senare tidsperiod. Motsatsen till detta är att vi vinner på att vänta, det kallas diseconomies of speed.

Formellt uttryckt existerar economies of speed om:

där V(t) är värdet av att vidta en åtgärd vid tiden t. Om tiden är diskret är ekvationen istället:

Economies of Scale

Economies of Scale existerar om den totala genomsnittskostnaden per produkt (Average Total Cost, ATC) minskar om vi väljer att producera fler produkter.

Där q betecknar kvantitet. Ett annat sätt att definiera när Economies of Scale förekommer är

Uttrycket kan sedan härledas till att economies of scale existerar om och endast om marginalkostnaden är mindre än ATC. Är istället marginalkostnaden större än ATC existerar diseconomies of speed.

Economies of Scale förekommer ofta i industrier som kräver mycket stora investeringar, till exempel inom processindustrin, där ökade produktionsvolymer innebär att de fasta kostnaderna kan fördelas på fler producerade enheter. Detta gäller upp till en viss gräns, då det inte går att öka antalet producerade enheter utan att bygga en ny produktionsanläggning. Ett annat koncept som knyter an till Ecomies of Speed är Learning by Doing. Kort sagt, att producera ytterligare en enhet kräver mindre insatser, då vi lärt oss av den föregående.

Economies of Scope

Economies of Scope knyter an till Economies of Scale, fast istället för att “tjäna” på att producera fler enheter av en viss typ, så innebär Economies of Scope att vi tjänar på att producera ytterligare en typ av produkt. Det kan till exempel bero på att samma distributionskanal används för likartade produkter eller att samma kunskap behövs inom olika produktområdena.

där qa och qb är volymer för de två olika produkterna A och B.

(Binary) Decision Trees / Binära beslutsträd

Antingen kan jag sälja aktier idag eller imorgon, är min vinst på att sälja idag större än imorgon ska jag handla idag, economies of speed. Detta beslut kan också sammankopplas med binära beslutsträd, antingen sälja eller vänta, i diskreta tidsintervall. Om vi väljer att vänta återstår alternativen i nästa steg, vilket i längden kan skapa ett oändligt beslutsträd, men vi kanske vet att aktierna vid en viss tidpunkt har värdet noll för mig (t.ex. baserat på min förväntade livslängd).

Om vi kan uppskatta sannolikheten, p, att åstadkomma en vinst vi är nöjda med kan vi med hjälp av beslutsträdet maximera vinsten av att antingen sälja(move), m, eller vänta(wait), w, vid tiden t, dvs

Vilket rekursivt kan utvecklas antingen i oändligheten eller tills ett definitivt slut nås. Det förväntade värdet av att sälja vid t beräknas:

där V betecknar värdet och c kostnaden vid tiden t. Är det förväntade värdet större av att handla vid en senare tidsperiod existerar diseconomies of speed.

• Negativ priselasticitet – höjt pris minskar antalet köpare, betecknas i regel utan minustecken.
• Positiv priselasticitet – höjt pris ger fler köpare, kallat Giffen vara(mycket sällsynt).

En vara sägs vara elastisk när |ε| > 1, enhetselastisk när |ε| = 1 och oelastisk när 0 < |ε| < 1.

Ett exempel på Giffen vara som du kanske tänker på är exklusiva bilar eller klockor, men så är inte fallet, därför det höjda priset förändrar varans uppfattning. I regel är det mycket svårt att komma på exempel, men ett exempel är höjt pris på potatis i fattiga områden. Det höjda priset bidrar till att de fattiga inte längre har råd att köpa komplementvaror vilka de ersätter med mer potatis.

Detta skrevs med bakgrund av att jag inte förstod hur pris- och utbudselasticitet beräknas och med inspiration av kursen ekonomisk analys 3: innovationsekonomi.