Därför är svenskutbildade ingenjörer attraktiva

Trots att det i förra veckans Ny Teknik tydligt gick att se hur antalet anställda inom Ericsson globalt ökar drastiskt men minskar i Sverige är jag övertygad om att det finns hopp för svenskutbildade ingenjörer.

Denna artikel är en del i ett bloggsamarbete med Techonomics. De artiklar som skrivits presenteras och sammanfattas nedan i kronologisk ordning:

  1. Det hela börjar med Fredrik Häréns föreläsning på Kunskapens dag 2007, vilken visas och reflekteras om i artikeln : Om globalisering i ljuset av förnyelse, kunskap och kreativitet. (Väldigt sevärt föredrag)
  2. I artikeln Varför rekrytera svenskutbildade ingenjörer? lyfter jag Fredrik Häréns fråga från kunskapens dag om varför svenskutbildade ingenjörer ska rekryteras när det finns ingenjörer utbildade på Sri Lanka att hyra för 18 kronor timmen.
  3. David Gustafsson på Techonomics försöker svara på frågan i inlägget Rekrytera rätt civilingenjör. Svaret handlar till stor del om att västerlänningar producerar mer patent och att de historiskt sett har fler och bättre idéer.
  4. Jag tycker inte att Davids argumentation håller och kompletterar och ifrågasätter argumentationen i inlägget: Vet du varför ett multinationellt företag ska rekrytera dig? Det argument som jag framför allt lyfter fram i denna artikel till varför svenskutbildade ingenjörer är värda sin lön är att den kunskap nationella företag och f.d. utbildade har smittar av sig på utbildningen och de utbildade ingenjörerna vilket bidrar till “bättre” ingenjörer.
  5. David kompletterar sina argument för varför svenskutbildade ingenjörer är värda mer än srilankesiska och svarar till viss del på mina motargument i inlägget Framtiden ser ljus ut för svenska ingenjörer. David ifrågasätter framför allt hur de som är utbildade och lever på Sri Lanka enbart kostar 18 kronor i timmen. David tar också upp ämnet att Asien i många fall försöker kopiera västerländsk kultur – vilket de utbildade i västerländska skolor kan bäst.

För det första kan vi konstatera att  varken jag eller David tror att det Fredrik Härén säger är helt sant.

“som har samma datorer som du har, som har samma böcker, samma utbildning som du har, är bättre på engelska, är mycket mer motiverade än du är och jobbar för 18 kronor timmen” (Fredrik Härén, om studenter på Sri Lanka på kunskapens dag)

Det är svårt att räkna hem den investering som krävs för en bra utbildning med en lön på 18 kr i timmen. Samtidigt ska det dock poängteras att det inte alltid krävs de vassaste ingenjörerna för alla jobb – varför det finns utrymme även för de som gått en lite sämre utbildning. Utbildningen i Sverige är bättre än den på Sri Lanka genom de traditioner som finns i Sverige då utbildning på hög nivå har bedrivits under en lång tidsperiod (Chalmers grundades år 1829, KTH år 1827). Sveriges utbildningsväsen har under en lång tidsperiod stått sig väl, det visar på en förmåga att anpassa sig till nya spelregler – det är som om att svenska ingenjörsutbildningar har förmåga till förnyelse inbyggt.

Men… dessa argument är bara som lök på laxen gentemot detta. I Sverige finns runt nio miljoner invånare.  Av dessa är 96 000 yrkesverksamma medlemmar i fackförbundet Sveriges Ingenjörer. I Göteborgs-Posten (16/2, 2006) presenteras att det utbildas 400 000 civilingenjörer per år i Kina – vilket troligen ökat lavinartat under de senaste tre åren. Utgår vi ifrån att mönstret ser likadant ut i Asien är tillgången på ingenjörer stor. I Sverige är däremot utbudet litet. Utgår vi också ifrån att mångfald är bra inom multinationella företag (se t.ex. Miljöaktuellt – Mångfald bra för affärerna) ter det sig naturligt att svenskutbildade civilingenjörer ska vara dyrare! Det går också att ifrågasätta om den utvecklingen som skett i Kina är hållbar i längden, då den skett på kostnad av försämrad miljö.

Till syvende och sist handlar allt om kompetens. Var ett företag väljer att rekrytera civilingenjörer är ett strategiskt beslut – inte ett försök till kostnadsbesparing*, vilket även konstateras i Göteobrgs-Posten den 16/2 i krönikan Klarar Sverige utmaningarna?. Genom Sveriges långa tradition av utbildningar och förmåga till förnyelse kan svenskutbildade ingenjörer fortsatt ta bra betalt i multionationella företag. Men i detta sammanhang är det extra viktigt att komma ihåg att vi måste fortsätta utvecklingen, att inte göra distinktionen developed och developing countries!

* Genom den försvagade svenska kronan har svenska ingenjörer faktiskt erhållit en kostnadsfördel gentemot andra länder inom EU. Om detta går att läsa i Ny Teknik, Kronraset gynnar svenska ingenjörer.

Vet du varför ett multinationellt företag ska rekrytera dig?

I mitt förra inlägg ställde jag frågan varför multionationella företag bör rekrytera svenska ingenjörer. En som tog frågan till sig är David Gustafsson, som vinklar ämnet mot att handla om att multionationella företag rekryterar rätt civilingenjörer om de rekryterar svenskutbildade. Davids argumentation bygger på att svenskar historiskt sett har bättre idéer och söker fler patent än ingenjörer från Sri Lanka.

Jag tycker Davids argumentation behöver kompletteras. För det finns många andra goda anledningar för multionationella företag att anställa svenskutbildade ingenjörer, trots att de är väldigt mycket dyrare än motsvarande ingenjörer från Sri Lanka. Att inte argumentera för detta som civilingenjörsstudent vore nämligen dumt, något som David också påpekar. Jag är själv student på civilingenjörsprogrammet Industriell ekonomi på Chalmers.

Bakgrunden till att Davids argument behöver kompletteras är att statistiken som visar att svenska ingenjörer söker fler patent är svår att verifiera. Detsamma gäller att svenskar historiskt sett har bättre idéer. Det jag framför allt önskar med denna artikel är att komplettera den argumentation David för.

Statistiken för att svenskar söker fler patent bygger på något som kallas första sökande. Det kan finnas mängder av anledningar till att detta sker i Sverige och inte Sri Lanka. Troligt är att just sådan produktutveckling historiskt sett varit förlagd till Sverige. Detta med bakgrund av att vi har en lång tradition av högre utbildning, fram för allt med avseende på ingenjörsvetenskap. Detta kunnande har troligtvis bidragit till att multinationella företag förlagt sin verksamhet i Sverige, i verksamheten har det sedan byggts upp ytterligare kunskap som inte är lätt att flytta på – trots att ingenjörerna på Sri Lanka idag har samma kunskap som nyexaminerade från Sverige. Frågan är då, kommer multinationella företag, även efter att de stängt sina svenska avdelningar – i sken av den globala lågkonjunkturen (som det talas om) – att bygga upp sin verksamhet i Sverige eller kommer det att ske utomlands?

Att svenskar historiskt sett har fler goda idéer är lätt att säga när vi bor i Sverige där våra inhemska idéer logiskt uppmärksammas mer än utländska. Sällan pratas det om vad som är skapat i andra länder. Kort sagt, vi har för lite information för att kunna säga att svenskar har bättre idéer. Detta trots att svenskar genom tiderna har kommit med många bra idéer; skiftnyckeln, dynamiten, kullagret, trefassystemet, turbomotorn. Att Sri Lanka saknar (?) nobelpristagare tror jag i mångt och mycket beror på att de som delar ut nobelpriset åtminstone förr representerade västvärlden tillsammans med att Sri Lanka – och många andra länder i Asien – utvecklats på senare tid.

Likväl säger historiken föga om framtiden. En parallell skulle kunna vara att jämföra japansk och amerikansk massproduktion. När Toyota började sin massproduktion av fordon strax efter andra världskriget var de tio gånger mindre produktiva än motsvarande amerikanska producenter men redan 1956 var Toyota förbi eller åtminstone på samma nivå. De amerikanska fordonstillverkarna hade knappt förbättrats sen 1930-talet! Lika “farligt” är det kanske att göra distinktionen på developed och developing countries?

Trots allt, David har åtminstone tagit ett första steg mot varför svenskutbildade ingenjörer är bättre än andra. Den erfarenhet och kunskap som finns hos nationella företag och som smittar av sig på såväl de anställda som svensk utbildning tror jag bidrar till att skapa dyra svenskutbildade ingenjörer som är eftertraktade av multionationella företag.

Fortsättning följer… för ännu är inte alla argument på bordet till varför multinationella företag ska rekrytera svenskutbildade civilingenjörer och i synnerhet mig.